Nu börjar planeringen så smått

Publicerat: juli 16, 2009 i Okategoriserat

29 dagar kvar till start, varav 14 dagar i Italien, ger mig 15 dagar att fixa allt som måste fixas. Dels gäller det att komma på vad jag behöver ha med och vad jag måste komplettera med.
Planeringen av drop bags fortgår och den stora frågan som återstår i den planeringen är vilken hastighet jag kommer ha. Anledningen till det är att jag vill kunna veta ungefär när jag är vid respektive drop bag (som är vid 42K, 80K och 128K). Jag vill ju (tro’t eller ej) slippa släpa på något i onödan. Jag är ju alltid den som har tyngst ryggsäck och mest prylar. ALLTID! Brukar se ut som en mänsklig Schweizisk armékniv eller värsta kommandosoldaten!

Som tidigare berättat så kommer jag förlita mig i huvudsak på Perpetuem som energikälla, men jag kommer även komplettera med det som bjuds på stationerna. Utöver det så planerar jag att ha med min nya favorit Dextrosol, samt gel med koffein. Jag vill ha så få energikällor som möjligt för att minimera risken för magknip eller andra problem.

Skoval är nästa stora fråga. Fredrika har ju rekat stora delar av banan och det låter som jag skulle behöva ha olika sorters skor eftersom underlaget varierar en hel del, men eftersom det är omöjligt så får jag hitta en gyllene medelväg. Mina TNF Arnuva 50 Boa kan eventuellt bli aktuella. Snabbsnörningen är en stor fördel, dels om jag bara vill justera trycket under tiden, dels för att det är enkelt att få av och på skorna vid behov. Tyvärr har de en söm som skaver över tåbasen, ffa på höger fot. Jag kan kanske tejpa, men skulle helst vilja slippa.
Hittade även ett par Vasque Eather Tech på Addnature som verkar intressanta. Tänkte åka dit och testa dem i dagarna. Jag har aldrig testat Vasques skor, så det blir intressant.

Nåväl, det var några av de tankar som ockuperar min hjärna för tillfället. Mer funderingar kommer…

kommentarer
  1. gullfot skriver:

    Jag fattar din dropbagnoja precis, och då har jag ändå bara EN att oroa mig över!!

    Fram till första stationen går banan går banan mestadels på småvägar och några stigar, enligt Skåneledens kartor är delen klassificerad som ”lätt” och man skall kunna ta sig fram med rullstol och hjälpare ;).

    Till andra stationen förekommer en del knepigare partier (klassade som ”medelsvår” och ”svår”, vilket kan innebära lite vad som helst, och tyvärr har jag inte sprungit den sträckan eftersom den inte ingår i min bana.

    Fram till Sandhammaren (station 3) är det mycket blandat, t.ex. 9 km sammanhängande sandlöpning (plus en del kortare sandavsnitt), men knepigast är en del mycket smala och liksom nedsänkta stigar som dessutom kan vara steniga. Där känns det som man behöver flinka fötter.

    Sista etappen förekommer några tekniskt knepiga partier men de är ganska korta, bl.a. ren klappersten. Men även om det kan vara jobbigt att springa över de backiga hagarna mellan Ales Stenar och Hammar är det inte svårt. Det blir också en hel del asfalt inte minst mot slutet, och för er som kör The Full Monty skulle jag välja sko på ren bekvämlighet. Vad pallar en svullen och öm fot i det laget, liksom. De få och korta riktigt svåra partierna kommer ni antagligen att vilja gå ändå.

    Man skall nog över huvud taget inte underskatta andelen asfalt och grusväg när man väljer skor. Bara om det är mycket lerigt eller blött kommer jag att ta mina X-talons, men antagligen även då ha med mina racers i ryggsäcken för asfaltspartierna. Fördelen med lättviktare 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s