Arkiv för kategori ‘IceBug’

Det känns bra nu

Publicerat: mars 5, 2012 i Allmänt, Foto, GoreTex, IceBug, TNF, trail, Träning, vinter
Etiketter:
0

Med risk att jinxa så säger jag att det känns riktigt bra just nu. Förra veckan flöt på riktigt och en titt i statistiken säger att jag snuddar på 110 km, vilket inte alls känns i kroppen.

Gårdagens långpass var förvisso bara 30 km, men kändes snudd på ansträngningslöst. Pga alla isiga partier jag passerade och mitt val av dubbfria skor (TNF GoreTex för värmen), så sjönk snittempot en del. Några gånger stod jag helt enkelt still på en isbana och kom ingenvart alls! Det var komiskt. Ramlade bara en gång och inte speciellt hårt, vilket är ett ganska bra resultat med tanke på hur mycket is jag faktiskt passerade. Felet jag gjorde var att springa via Ursvik, ingen bra idé alls. I övrigt var passet lyckat och kändes som sagt riktigt bra. Naturen visade sig från sin bästa sida, med frostiga träd så långt ögat nådde på sina ställen, en fantastisk syn. Önskade flera gånger att jag tagit med en bättre kamera, för vissa vyer var helt underbara. Frosten hade bl.a. bildat istaggar på grenarna, det såg ut som från en saga. Med mig på turen hade jag min Salomonrygga med 15 dl vatten samt två gel, vilket räckte alldeles utmärkt. Det var lite trist att inte springa längre än 30 km när det nu kändes så bra, men Alicia skulle på kalas, så det var bara att snabbt duscha och ge sig iväg. Skakade till en dubbel Recoverite som jag svepte i bilen och åt en Hammer bar, det fick bli lunchen helt enkelt. Funkade helt ok faktiskt.

Överallt såg jag dessa taggiga träd!

Överallt såg jag dessa taggiga träd!

I Ursvik var det is i princip överallt!

Utan dubb blev det ibland väldigt svårt att komma nånstans överhuvudtaget.

Enda fördelen med minusgraderna var de fantastiska vyerna det skapade

Många vackra vyer var det som sagt. Detta är i Barkarby.

Idag stod 25 km långpass på schemat och jag valde att trä på mig mina IceBugs och ge mig av mot Ursvik. Efter ett varv i tian, där ca 99% var is, så tog jag mig ned till Brunnsviken och avslutade med en tur till Haga och sen hem. Hade Salomonryggan och gel med mig och tog en gel efter drygt halva passet, men kände mig ändå ganska seg på slutet. Hela idén med B2B-långpass (back-to-back) är ju att springa på trötta ben dag två, så syftet uppfylldes. Efter lite mat och en dusch var jag som en ny människa, så det satt inte i så länge.

Igår kväll kände jag mig lite svullen i halsen och även i natt och i morse. Dessutom har jag varit lite snorig samtidigt, så nåt skit är eventuellt på gång. Jag ignorerar det tillsvidare, med förhoppningen att det ger med sig om det inte får uppmärksamhet. Får se om den strategin funkar…

Annons

Hver gang

Publicerat: februari 6, 2012 i Allmänt, IceBug, Träning, vinter
0

En ganska hygglig vecka ligger bakom mig, om än utan storverk så känns det som jag är tillbaka till det normala. Träningen har flutit på bra, trots att vädrets Kung Bore gjort sitt bästa för att spoliera så har jag lyckats genomföra den mesta träningen utan mankemang.
I måndags var jag hemma med min sjuka dotter och fick skjuta på träningen till sen eftermiddag när Janica var på väg hem. Stack ned på gymet och planen var 14 km stegrande. Väl på bandet funkade inte fotpoden och eftersom bandet är okalibrerat så fick jag gissa. Det blev en timme och ca 11 km. När jag kom hem insåg jag att inget var fel på fotpoden, det var jag som stängt av kommunikationen i klockan. Nåja…

I tisdags stack jag ut på en lugn 12:a på lunchen. Bävade lite på morgonen och var lite inne på att köra bandet, men solen sken och temperaturen steg, så det var riktigt härligt när jag väl kom ut.

I torsdags var det dags för ännu ett stegrande pass och den här gången fick jag till det med fotpoden. Startade lugnt och ökade lite varje kilometer tills jag nådde 4:45-tempo på slutet. Skulle nog antingen startat lite snabbare eller ökat lite mer, men nu blev det som det blev. Ett bra pass i övrigt, men inte vidare slitigt på slutet som det skulle varit.

Söndagens långpass fick pga Alicias födelsekalas flyttas till lördagen. Jag hängde med Janica till Balance i Solna och ”provtränade” på deras band, lite skönare än de -17 som rådde ute. Det blev tyvärr lite ont om tid så jag fick nöja mig med 18 km isf planerade 25 km. Ibland blir det inte som man tänkt sig helt enkelt.

I morse bar det av till Danmark där jag ska medverka på en av mina kunders konferenser. Jag packade naturligtvis träningskläder i hopp om att hinna klämma in mitt planerade distanspass om 15 km. Eftersom jag hade dålig koll på det lokala vädret kollade jag webkameror och såg att det låg snö och enligt väderprognosen skulle det vara 4-8 minusgrader.
Väl på plats i Holte, ca 30 minuter norr om Köpenhamn, så färdigställde jag min presentation innan jag svidade om och jag mig ut. Det var nära att jag fegade ur, men jag tog mig i örat. Vinden var isande kall, men solen sken, så det värmde lite. Jag följde en huvudväg med planen att åtminstone springa 5 km och sen vända tillbaka, för att fortsätta förbi hotellet och lägga till så mycket jag kände.

Löpningen flöt på fint och trots ca 15 cm snö överallt så var cykelvägarna föredömligt rena, det ser man aldrig i Solna. Jag sprang genom Birkerød och landskapet var böljande vackert. Långa backar upp- och nedför. När jag vände efter 5 km så insåg jag hur kallt det egentligen var. Jag hade haft medvind och nu sved det fint i ansiktet! Drog upp buffen över underkäken och kinderna, såg nog inte klok ut. Pulsmätningen fick spel mitt i passet, något som jag nästan vant mig vid på sistone. Garmin verkar inte kunna göra pålitliga pulsband tyvärr, har nog avverkat 4 st hittills.
Passerade hotellet efter 10 km och fortsatte mot Holte. Efter 12,5 km vände jag tillbaka och väl utanför hotellet kunde jag klappa mig på axeln för ”job well done”.
Den mentala förhandling som pågått under hela dagen hade till slut utmynnat i att jag slutfört det jag skulle, vilket kändes extra skönt!

Strax ska jag träffa övriga deltagare för en välförtjänt middag, det ser jag fram emot!

20120206-174306.jpg
Önskar jag hade haft tid att fotografera alla vackra vyer jag passerade. Landskapet är helt fantastiskt böljande!

Upp i sadeln igen

Publicerat: januari 14, 2012 i Allmänt, IceBug, Träning
0

Ryggvärken från lördagen klingade till slut av och i onsdags var det så pass bra att jag beslöt mig för att testa om jag kunde springa. Vid lunch gav jag mig ut och det kändes inget vidare under första kilometern. Trodde inte att det skulle hålla så länge, men jag fortsatte ändå lite extra försiktigt.
Det blev det vanliga rutten längs Brunnsviken ned till Haga för att kunna korta av och gena hem om ryggen sa ifrån. Efter två kilometer började det lossna och efter typ fem kändes allt som vanligt. Vände hemåt och efter drygt 10 km var jag hemma igen, glad i hågen att det hade fungerat!

Andreas hade skrivit om mitt schema för att kompensera för träningsbortfallet, så jag gav mig ut igen i torsdags. Det regnade och var ca 2 grader, så jag var väl inte supersugen, men drog på mig mina nya vattentäta TNF och en keps som skyddade ansiktet från regnet. Sprang mot Bergshamra och norrut via Ulriksdal och längs Edsviken för att sen svänga av vid Silverdal och springa hemåt igen. Det regnade ordentligt under hela passet och jag önskade att jag hade en regnjacka, min Gore Mythos sög upp regnet som en wettextrasa. Dessutom var det blankis på många ställen, vilket såg ut som regnpölar. Två gång slant jag rejält och höll på att sätta mig på arslet, vilket inte hade gjort min rygg glad.
Mina planerade 15 km blev pga av felräkning istället 16 km, vilket normalt sett bara är positivt, men just då kändes evigt. Det enda torra på min kropp var mina fötter, vilket iofs var positivt. Tog en lååång varm dusch efteråt!

I fredags sken solen medan jag förberedde mig för att ge mig ut. Det var nollgradigt och jag beslöt mig för GoreTex-jacka samt IceBugs, vilket visade sig vara fullträff. När jag kom ut var solskenet borta och det var snö i luften. Sprang längs Brunnsviken, mötte bästa grannen Tompa som var ute och sprang med sina kollegor från KS, och förbi stallmästargården, där jag beslöt mig för att fortsätta runt sjön isf att vända tillbaka efter halva passet. Större delen av rundan var isbelagd, så jag tackade min lyckliga stjärna för att jag valde IceBugs!

Dagens hjältar - IceBug Hero

Efter halva passet kom snön på allvar och det snöade ymnigt när jag hade ca 4 km kvar. Det sved i ansiktet och jag ångrade att jag inte tagit med en extra buff, men sånt kan man ju aldrig veta i förväg. Det var inte långt kvar, men de kilometerna kändes extra långa. Snön kom in i ögonen och kinderna sved av kylan, bara elände alltså.Till slut kom jag iallafall hem och kunde pusta ut! 14 km i 5:45-tempo blev resultatet, vilket var det jag siktat på, så jag var nöjd. Dags för en lång varm dusch igen!

,

Det snöade ymnigt!

Äntligen

Publicerat: december 19, 2011 i Allmänt, IceBug, skor, Test, Träning
0

Efter nästan 2 veckors vila och för andra gången sen Bislett så var det idag dags att ge sig ut på en provrunda. Magen har varit snäll och förkylningen är på väg bort, så det fanns ingen anledning att inte ta tag i det.

Vid lunchtid snörade jag på mig mina nya IceBug HEROS (mer om det i senare inlägg) och gav mig ut. På marken låg det 3-4 cm blötsnö eller slask, men det brydde sig inte skorna om. Jag följde Brunnsviken ned till Hagaparken, där jag fick vända då gångvägen låg under vatten(!).

20111219-204149.jpg

Nu gjorde det inget att jag fick vända tillbaka, då tanken var att komma ut och lufta kroppen under 5-6 kilometer. Jag sprang uppför backen och passerade Koppartälten, Fjärilshuset och baksidan av Hagakullen innan jag kom tillbaka till Frösunda igen.

Skorna höll fötterna torra genom snö, slask, lera och vatten. Greppet var 100%-inget hela tiden och löpkänslan riktigt bra. Skillnaden är enorm jämfört med mina gamla Icebug HIKO! Hero väger knappt 450 gram medan HIKO väger 550 gram per sko, en ganska väsentlig skillnad.

6 sköna kilometer i 5:20-tempo blev det till slut. Det kändes bra att inte springa så långt, utan att ge kroppen en ärlig chans att komma igen. Jag har tid att bygga upp träningen till normala nivåer.

I morgon är planen att träna lite med Xbox Kinect igen, vi får se hur det går.