Arkiv för kategori ‘Test’

Igår var det så äntligen dags att premiärspringa mina nya Brooks PureFlow2 som jag ”impulsköpte” i fredags. Hade iofs läst om dem på nätet, men hade sgs glömt dem när jag väl stod i butiken.

Vid 10 snörde jag på mig den 295 gram ”lätta” skorna (i storlek EU46/US12). Skorna är inte superlätta, men känns ändå riktigt nätta på foten om man väger in dämpningen i ekvationen, framförallt jämfört med NB Minimus med sina 205 gram.

Snörningen är asymmetrisk och lite speciell då plösen endast fäster längs yttre sidan, men det stör inte på något sätt utan gör tvärtom att skon sitter riktigt bra. PureFlow2 är inte direkt en minimalistisk sko, utan erbjuder bra dämpning med låg drop (höjdskillnad mellan häl och tå) om 4 mm. Precis vad jag kommer uppskatta i Italien där jag bara springer på asfalt och bara i backar.

Tillsammans med dottern på cykel gav vi oss av norrut från Frösunda via Ulriksdal och Silverdal till Sollentuna och Häggvik. Det är cykelväg större delen av vägen, vilket underlättade för Alicia som inte cyklat så mycket ännu i år. Efter Häggvik gick vägen via Akalla och sen tillbaka till Sollentuna och hemåt samma väg från Silverdal. Vi hade perfekt väder hela tiden, lite disigt och lagom varmt.

Mina Brooks skötte sig exemplariskt under hela turen och bjöd på en bekväm tur. Under passets 21 km kände jag inga problemområden och inget visade sig efteråt heller. Det jag var mest orolig för var om jag skulle slå i ”långtån”, den tå som är längst och som jag hade ont i redan, men det gick bra. Materialet i PureFlow2 är styvt längst fram kring tårna, men inte lika hårt som vanliga skor. En bra kompromiss mellan skydd och komfort.

Alicia klarade cykelturen över förväntan, men hade rejält ont där bak på slutet. Det var hursomhelst väldigt mysigt att ha sällskap och få tid tillsammans, samtidigt som hon kom ut och rörde på sig isf att sitta hemma.

20130701-091344.jpg

20130701-091408.jpg

20130701-091423.jpg

Annons

20121007-175924.jpg

När vi var i stan går smet jag in på Löplabbet Race lite snabbt, mest för att jag aldrig varit där. Jag ville kolla om de mot förmodan hade fått hem New Balance 1010, men det visade sig att NB inte tar in den i Europa.

Jag pratade med den trevliga personalen, varav en kille visade sig ha handlat av mig på Runners Gear, och tittade på lite skor. Vi kom in på Inov-8 TRAILROC 245 och det slog mig att just den skon intresserat mig många gånger när jag läst tester och recensioner där skon hyllats. Jag har testat Inov-8 tidigare, men ingen modell har passat mig, så jag misstänkte att inte heller denna skulle göra det. Till min stora förvåning satt de som en smäck och det visade sig att lästen omarbetats på denna modell, vilket gjort den rymligare i tåboxen än tidigare. Musik för mina öron, storfotad som jag är. Ovansidan är av tunn och tät mesh som ser riktigt tålig ut.

Känslan när jag tog på mig dem var typ mockasin, dvs supersköna. Sulan är förhållandevis tunn, men inte för tunn utan känns ändå rejäl. De har fyra mm drop. Sulan består av tre zoner med olika gummiblandning, vilket ska ge optimalt grepp är tanken, återstår att se om de lyckats.

I storlek 46,5 väger de 315 gram styck, vilket är nästan 100 gram mindre än mina New Balance 876. Skillnaden mellan dessa skor är stor på alla sätt. NB876 är robustare och ger klart mer skydd från alla håll och är förstavalet vid längre terränglopp.

Idag var det premiär och jag gav mig förväntansfullt av mot Ursvik för ett varv i extremen. Skorna kändes ganska tunna och lite obekväma mot asfalten, men det försvann så snart jag kom in på stigen i Ursvik. Där kändes de fullständigt hemma.
Dubbarna greppade fint på alla underlag, bortsett från ren gyttja. Dessutom funkade de fantastiskt i nedförsbackarna, något som jag uppskattade när det var lite extra lerigt eller blött. På blöta löv, klippor/sten eller ängar var greppet perfekt. Jag sprang där jag normalt skulle undvikit, just för att testa greppet.

Det som saknas är skydd för tåboxen, vilket jag hade uppskattat lite extra idag eftersom alla nedfallna löv effektivt kan dölja naturens försåtsminering i form av stubbar, stenar och rötter. Första gången jag sparkade in höger stortå i en rot gick det ok, men andra gången kändes det som jag bröt den. Då fick jag stanna och yttra några väl valda könsord innan pulsen och smärtan gått ned tillräckligt för att fortsätta.

Jag trampade ned i ett antal gyttjepölar och blev blöt om fötterna, men skorna dränerade snabbt och jag kände mig aldrig blöt mer en några minuter.

Totalt sett blev dagens runda 20 km och skorna presterade över förväntan. De är mina nya favoritskor för terräng!

Äntligen

Publicerat: december 19, 2011 i Allmänt, IceBug, skor, Test, Träning

Efter nästan 2 veckors vila och för andra gången sen Bislett så var det idag dags att ge sig ut på en provrunda. Magen har varit snäll och förkylningen är på väg bort, så det fanns ingen anledning att inte ta tag i det.

Vid lunchtid snörade jag på mig mina nya IceBug HEROS (mer om det i senare inlägg) och gav mig ut. På marken låg det 3-4 cm blötsnö eller slask, men det brydde sig inte skorna om. Jag följde Brunnsviken ned till Hagaparken, där jag fick vända då gångvägen låg under vatten(!).

20111219-204149.jpg

Nu gjorde det inget att jag fick vända tillbaka, då tanken var att komma ut och lufta kroppen under 5-6 kilometer. Jag sprang uppför backen och passerade Koppartälten, Fjärilshuset och baksidan av Hagakullen innan jag kom tillbaka till Frösunda igen.

Skorna höll fötterna torra genom snö, slask, lera och vatten. Greppet var 100%-inget hela tiden och löpkänslan riktigt bra. Skillnaden är enorm jämfört med mina gamla Icebug HIKO! Hero väger knappt 450 gram medan HIKO väger 550 gram per sko, en ganska väsentlig skillnad.

6 sköna kilometer i 5:20-tempo blev det till slut. Det kändes bra att inte springa så långt, utan att ge kroppen en ärlig chans att komma igen. Jag har tid att bygga upp träningen till normala nivåer.

I morgon är planen att träna lite med Xbox Kinect igen, vi får se hur det går.

Nyttan med kompressionskläder är lite omtvistad. Det är lite svårt att finna entydiga bevis på att de har någon egentlig effekt, men de som använder dem svär oftast vid dess förträfflighet.

Jag använder själv kompressionskläder sedan några år och tycker mig känna stor skillnad både under och även efter passen. Jag började med att använda kompressionsstrumpor, för att sen även köpa långa tights och senare även korta tights.

Ibland använder jag kompressionsstrumpor efter långpass för att påskynda återhämtningen, men det har även hänt flertalet gånger att jag haft på mig kompressionsstrumpor när jag flugit eller stått på exempelvis mässa eller liknande.

CEP tillverkas av Medi, vilket är en av världens s största tillverkare av medicinska kompressionskläder. Jag har använt deras strumpor sen jag började sälja dem via Runners Gear och har varit störtnöjd. De kostar mer, men ger också mer.
Tidigare har jag använt strumpor från framförallt X-Socks, men även Nike. Ingen av dessa har varit lika bra som CEP.

CEP Tvättpåse

CEP gör mer än bara strumpor och jag för några veckor sen fick jag hem ett par av deras kompressionstights för test. De levereras i en snygg låda på bästa Apple-vis* och innehåller förutom tightsen även en lite tvättpåse samt en bruksanvisning för hur man enklast sätter på dem (!).

Det är bara benen som består av kompressionsmaterial, medan resten består av vanligt funktionsmaterial. Att ta på sig dem kräver, precis som med kompressionsstrumporna,  lite teknik, därav bruksanvisningen.

CEP bruksanvisning

När de väl är på sitter de som ett skruvstäd! Det känns lite väl tight i början, men om man är van vid kompressionskläder så vänjer man sig ganska snabbt. Jag har testat två löppass på bandet, ett intervallpass med tusingar och ett vanligt distanspass. Tightsen känns rejält tighta, men inte obekväma. De kräver lite tillvänjning, för det är klart annorlunda mot vanliga korta tights. Under själva passet ger kompressionen en känsla av tryck i musklerna som förmodligen kommer till sin rätt framförallt intervall- eller backträningspass, men kompressionen är ju även nyttig under distans- och långpass.

Den stora skillnaden kände jag efter passen, då musklerna i låren kändes fräschare än vanligt. Även dagen efter tycker jag mig märka skillnad i hur musklerna känns. Återhämtningen kändes snabbare.

Storleken bestäms utefter lårets omkrets och de finns i fem storlekar för män och kvinnor.

Priset är ganska, högt närmare bestämt 1295.-, men då får man också ett par kompressionstights av högsta kvalitet, tillverkade av den ledande tillverkaren av medicinska kompressionskläder.

Finns för beställning på Runners Gear, men det har ni nog redan listat ut 🙂