Förkylningen har släppt greppet om mig nästan helt nu, vilket känns riktigt bra. Dock är det en bit kvar innan jag har kommit ifatt mig. Gårdagens löprunda blev en tolva som kändes riktigt trög, men en titt på puls och tempo efteråt gav en lite bättre bild än vad känslan under passet gjorde sken av. Inga toppenresultat, men ok.
Idag skulle det bli tolv km lätt distans, men efter bara några hundra meter blev jag passerad av ett par och det fick tävlingsmänniskan i mig att vakna till. Jag lät dem springa i från mig, men det sporrade mig ändå mer än jag är van vid. Normalt sett skiter jag i om folk passerar. De kan t ex vara ute på en fyra, medan jag ska springa tolv.
Jag körde på i mitt eget tempo och rundade Brunnsviken. Väl hemma fick jag en trevlig överraskning, jag hade snittat strax över 5-tempo. Det hade jag inte alls förväntat mig. Trodde snarare att det var 5:15-5:30. Lätta skor och asfalt kan vara en del av förklaringen. Det kändes så lätt, vilket helt klart pekar åt rätt håll!
Innan middag blev det ett styrkepass. Insanity får vänta 10 dagar till, ska resa bort tre dagar nästa vecka, så jag skjuter på det.