Dubbla långpass igen

Publicerat: april 1, 2009 i Okategoriserat

Idag var det dags för det andra långpasset i denna veckans s k ”back-to-back” långpass.

Sprang upp till Överjärva Gård, där min dotters klass var och hälsade på de nyfödda lammen. Stannade en stund och kramade Alicia samt svarade på frågor från barnen om vad det var för konstig slang jag hade (från vätskeryggan) o dylikt. Efter några minuter var det dags att komma i väg till Ursvik.

Det hade töat ytterligare och trots att det regnade kvällen innan så var det torrare i spåret än igår. Jag beslutade mig för att springa till målet och där gå på Extreme-spåret för att börja fotografera. Det för att lägga upp på webben för alla de som ska springa Ursvik Ultra i helgen.

Det kändes i benen att jag hade gjort 30 km igår och farten blev därefter. Normalt så är min mentala gräns för långpass 6:00-tempo, men de senaste långpassen i Ursvik har fått mig att acceptera även farter långt under det. Inget fel i det, eftersom dessa passen bara ska gå på tid.
Ändå har jag svårt att acceptera att det kryper över 6:30-tempo som det gjorde den här gången.

UE (Extreme-spåret) var i princip lika lerigt som 10an, men lägger man till alla backar och stigar så var det bra mycket jobbigare att springa UE. Jag stannade och fotograferade de platser som utmärkte sig i fråga om underlag, vilket blev drygt 30 foton. Jag vet inte hur mycket hjälp det erbjuder dem som ska springa, men de ger iaf en uppfattning om hur det ser ut och förhoppningsvis lättare att välja utrustning.


Ursvik Extreme var mest lera hela tiden, vilket totalt sög musten ur benen.

Kroppen kändes ändå helt ok och tack vare alla små stopp så höll sig pulsen under min Maffe-puls (!) och det är ju aldrig fel. Jag var som sagt lite sliten redan, så att ta det piano på detta passet var helt enligt planen. Flera av backarna var isbelagda, vilket gjorde att jag fick gå ut i skogen för att alls komma upp. Andra ställen låg under vatten och tvingade mig också att försiktigt trippa runt för att komma vidare.

Även om kroppen kändes ok så var det värre med orken. Kanske hade jag inte hunnit fylla upp energiförråden ordentligt? Efter drygt 2½ timme så började det ta emot ordentligt och efter sista backen på UE, där det samsas med 2,5an, satte jag mig ned på en sten och njöt av solens värmande strålar. Där satt jag i några minuter och vilade och tyckte att livet var riktigt skönt.
Det är nåt speciellt med att springa tills kroppen känns urlakad, men man ändå mår bra.
Några minuter senare bar det av igen och det kändes genast mycket bättre.

Trött in i märgen, men glad i hågen, satte jag mig ner en stund och vilade.
Med knappt en mil kvar att springa fanns inte mycket mer att göra än att bita ihop.

Varvet i UE snittades på smått otroliga 6:54 min/km! På ett sätt är jag nöjd med att jag tog det så lugnt, för jag måste öva på att vara ute länge och inte tänka så mycket på tempot. Framöver är ju tanken att jag ska klämma in några långpass på upp till 6 timmar, då kommer farten bli lidande för att inte slita för mycket på kroppen.

Efter UE var det så åter dags att springa sista 3 km p å10an innan jag nådde min startpunkt vid bron över till Överjärva. Det var en välsignelse att komma ut på asfalt igen! Inte för att det gick så mycket fortare vid det här laget, men jag låg iaf under 6:00-tempo nu.

Jag lyssnade på en podcast från Endurance Planet som läste ett utdrag ur Haile Gebrselassies bok The Greatest vilket inspirerade och förde tankarna bort från mina trötta ben.

Väl hemma blandade jag en återhämtningsshake (Vitargo Gainers Gold) och slappade en stund innan det var dags att duscha. Ska bli intressant att se hur kroppen mår senare och i morgon.

Resten av bilderna från Ursvik Extreme hittar ni här

kommentarer
  1. Linda skriver:

    Hur går planen. Dubbla långpass varje vecka?

  2. MarathonMia skriver:

    Oh herre gud för att springa i den geggamojjan nattetid. Utrustningen folk lär behöva är ju strålkastarpannlampa!Hoppas att solen håller i sig och det blåser ordentligt på nätterna, så att Ursvik torkas upp ordentligt – det är ju en sån härlig naturupplevelse!Hojta till när du ska springa 6 timmar så pace:ar jag.

  3. Snorkkis skriver:

    Wow! Bra jobbat. Måste verkligen testa Ursvik spåren snart. Har bara testat Hellas ännu, men Ursvik låter lockande också!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s