Jakten på äventyret

Publicerat: september 1, 2009 i Okategoriserat

Ända sen jag började springa så har jag och min allra bästa löparkompis och vapendragare Magnus (Drewsen aka Drufus) pratat om vilka lopp vi vill springa. Det var han som gjorde mig uppmärksam på lopp som Tjur ruset, Dunder dygnet (nedlagt), Skövde 6-timmars etc. Vi har varit överens om att vi framförallt är typen som vill ha en visuell upplevelse av ett lopp. Det ska kännas som ett äventyr, en upptäcktsfärd. Lopp som alltså inte kvalar in är t ex Skövde 6-timmars eller Uppsala 100. Inte för att de på något vis är sämre, de erbjuder kvalitéer som tilltalar andra delar av mig.

Det största äventyret hittills i mitt liv var ju tänkt att bli gax. Uttrycket ”Crashed and burned” platsar ju. Eftersom the gax 100 miles läggs på is  och ersätts av the gax trans scania nästa år, som är smått övermäktiga 246 km, så måste jag hitta ett annat äventyr att rikta blicken emot.
I Sverige finns inget lopp som direkt motsvarar gax 100 miles, så just nu känns det lite tomt.

• Lapland Ultra, med sina 100 km i Lappland, är ett alternativ, men då det går av stapeln den 2-3 juli så hamnar det farligt nära semestern. Man får uppleva underbara vidder samt träffa en massa fantastiska människor utmed vägen.
• Vertex Fjällmarathon är också intressant. Även om 44 km är ”lite kort” så är utmaningen och upplevelsen i par med mina önskemål.
•Lopp som går utomlands och som av en eller flera anledningar ligger utom räckhåll inom överskådlig framtid är bl a: klassikern Western States (100 miles), springa-i-värme-som-smälter-skosulorna Badwater (135 miles), sydafrikanska jätteultran Comrades (80 km) och till sist Aten-till-Sparta-i-grekiskan-värmen Spartathlon (245 km). Alla dessa lopp finns på önskelistan och kommer förhoppningsvis kunna betas av med tiden.

 
En vacker dag ska jag stå framför denna staty

Min egen heliga Graal är ju som bekant 100 mils och det får jag chansen att tackla under TEC i april. Då TEC går på en loop-bana så är den visuella utmaningen är begränsad, men den lär inte bli tråkig för det.

Jag önskar att det fanns ett rejält lopp i Sverige som var minst 100 miles och gick genom omväxlande landskap. Man skulle ju förvisso antingen kunna arrangera ett själv eller helt enkelt ge sig ut och springa 100 miles. Det första alternativet är för jobbigt och det andra förtar känslan av att göra det ”officiellt”.

Nåja, jakten på äventyret fortsätter…

kommentarer
  1. Staffan skriver:

    Zebban: Kunde inte sagt det bättre själv exakt mina tankar :=)

    Det ska finnas Ultra lopp i Östeuropa som kan vara av intresse fick några förslag av Fredrika för en vecka sedan. Sparta är nästan bara asfalt(94%) hur kul kan det egentligen vara då fördrar jag nog GAX 243. Visst Sparta har en mycket hög hype faktor som är unik. Som jag ser det är WS är den som mest lockar om man fick välja dvs. Banan och de vyer ser ut att vara något i häst väg.

    Vi är flera som vill hitta flera äventyr som GAX eller liknande lopp:=)

    Hoppas att flera blogg läsare kommer med förslag på nya äventyr som kan vara av intresse.

    /Staffan

  2. gullfot skriver:

    Jag förstår dig, man behöver lopp som man känner att hjärtat klappar för helt enkelt. De andra loppen är kul också, men inte mer än så. Om du tar Sparta t.ex., visst, det är hypat – men vore det inte så att jag är typ halvgrek och har ett mycket speciellt förhållande till landet och sträckan vore det inte alls samma grej. Grekland är på ett plan mera hemland än Sverige för mig, med visst undantag för Österlen – därav kärleken till gax.

    Visst saknar vi en viss kategori av långlopp i Sverige, trots att det finns ganska bra förutsättningar. Men de dyker upp då och då, när något snille känner sig beredd att arrangera. Och utomlands finns det många fina lopp, tänk att springa 100 miles i Karpaterna och liknande. Eller alla häftiga lopp i England.

    Här är listan över alla som lopp var kvalificerande för UTMB i år. I princip alla är trailultra 🙂

  3. MarathonMia skriver:

    Alltså… begränsningarna sitter i skallen. TEC kan bli ett visuellt lopp, det handlar mest om hur du lägger upp det, hur du nyttjar Drewsen och disponerar dina tankar. Okej att det är en rundbana, men den är ju trots allt milslång. Du hinner springa under dygnets olika faser, du kommer se familjer vakna, promenera, förbereda för gäster, gå och lägga sig…

    Om omgivningen blir trist kan ju Drewsen spexa till det och klä ut sig till ko, du kan då låtsas att du är i en kohage. Eller så kan han lägga ut lite hinder ett varv – eller lappa skogen med bilder på dig, frugan och dottern…

    Fast… jag förstår dig – för jag älskar varvlopp, medan Jättelångt blev en mental löpning för mig. GAX går inte att med ord beskriva…

    Comrades blir väl nästa grej – låter sjukt spännande, tror minsann att jag ska åka dit och reka lite… typ om 10 dagar 🙂

  4. marathonjohan skriver:

    Kul att läsa om dina låntgående planer! Lycka till!

  5. askan skriver:

    Jag håller fullständigt med dig: det saknas de klassiska långa trailloppen och äventyrsloppen i Sverige. Med tanke på hur många som sprang GAX 100 finns det ju helt klart underlag.

    Man kan ju göra som Stephan Toivonen från Åland, han ordnar sina egna lopp både triathlon och löpning. Förra årets Åländska mästerskap i Ironman hade bara en deltagare: Stephan själv, men det bryr han sig inte om och i år lyckades han samla några fler iallafall.

    Jag sorterar också loppen i kategorierna upplevelser och tävlingar. Båda tilltalar mig, men på olika sätt. Men inför nästa år har jag letat äventyr/utmaning och det lutar åt Lapland. London – Brighton lockar också.

  6. Dunceor skriver:

    Jag har även på senare insett att det är nog längre lopp jag vill satsa på. Det är roligt att springa fort men inget hellre springa längre.

    Mina stora mål framöver liknar dina rätt så mycket och förstår hur du tänker. Tycker samma sak att det är synd GAX100 lägger ner då det känns som det finns utrymme för ett sånt lopp i Sverige.

    Planen är att göra ultradebut och köra Markusloppet och SUM i år i alla fall.

  7. Anonymous skriver:

    Haha, det skulle vara grymt kul! Blir lite tufft att vara pacer iförd kodräkt.

    Mia – Du är ju galen! Ska jag fixa en kodräkt till dig med?

    / Magnus

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s