När jag skriver detta är det exakt 11 dygn kvar till starten i Bislett. Har börjat närma mig bubblan lite mer och märker att jag fastnar i ”suspended animation” lite oftare när jag tänker på loppet. Ibland känns det som att jag inte riktigt har gjort min läxa, andra gånger är jag övertygad att jag har gjort det jag ska. Kände precis samma sak inför TEC och det gick ju bra. Strategin är mer eller mindre satt och det som återstår är att följa den till punkt och pricka, något som jag normalt sett brukar vara bra på.
Träningsmässigt har det fungerat bra. Förrförra veckan var inte alls en formtoppningsvecka som jag trodde, utan snarare tävlingsförberedande. Förra veckan flöt på bra med flertalet hyggliga pass:
Måndag 13 km distans
Tisdag Backintervaller (yey!)
Torsdag 10 km distans
Fredag 10 km fartlek
Söndag 25 km långpass
Nu är jag däremot inne i formtoppningen och träningen trappar så sakteliga ned fram till loppet. Totalt blir det ca 35-40 km fördelat på tre pass denna vecka, rena vilan med andra ord. 🙂 I går sprang jag bort till Sundbybergs IP och gjorde några varv innan jag sprang hem igen. Rätt skönt att springa runt där i all ensamhet och slappna av. Det är lätt att gå i sig själv när man inte behöver tänka på var man ska sätta ned foten eller annat. Dessutom kunde jag fokusera mer på formen. Det blev 15 lugna km totalt
Det ska bli spännande att åka till Oslo och springa lopp. Jag har aldrig sprungit ett lopp utomlands, så det är premiär. Dock har jag ju sprungit en hel del i Oslo när jag varit där i jobbet, men det räknas inte. Det är extra roligt att dela upplevelsen med Magnus, världens bästa support och vän, men även mina ”Team Falk”-kamrater Anna och Krille. Håller tummarna att Anna gör ännu ett helt fantastiskt 24h och försvarar sitt nordiska (och svenska) rekord.

Grete Waitz står staty utanför Bislett