Gavorrano, Italien
Tisdag morgon och jag vaknar till ca kvart i sju på morgonen. Janica ler och säger ”Om du ska springa så får du ge dig av nu. ”
Kravlar ur sängen, sätter på mig träningskläderna och Garmin-klockan, fyller en flaska med vatten, dricker ett glas juice och ger mig av.
Ute är det drygt 24 grader och rejält dimmigt. Gavorrano ligger på en bergssluttning och är omgärdad av dimman. Mysigt.
Kroppen och hjärnan är fortfarande i dvala och det tar ca 3 km att vakna till. Första kilometern är ganska flack, men sen går det utför. Jag springer 5 km och vänder sen tillbaka uppför. Stigningen är stundtals rejäl och jag undrar vad jag tänkte när jag gav mig ut på morgonen såhär.
Planen var ett försiktigt distanspass utan förbestämt tempo. Eftersom det är så backigt är det lite svårt att bestämma tempot, så jag går efter ansträngningsgrad istället.
Tar ett par korta gåpauser på typ 10 meter och dricker lite under de riktigt djävliga partierna. Det är extremt fuktigt och jag svettas floder.
När det är en kilometer kvar planar det äntligen ut och jag kan sträcka ut en aning. Nu är kroppen och knoppen helt vakna, så egentligen skulle jag kunna fortsätta att springa, men det får räcka för idag. Vi ska till stranden och lapa sol och bada!
10 km @ 5:50 med 74% av HRmax var överraskande bra med tanke på förutsättningarna. På torsdag är det dags igen, då får vi se hur det går.
Fåfängeträning 