Så var min första ”hårda vecka” för perioden avklarad och jag går nu in i vilovecka där jag springer klart mindre. Förra veckan såg ut så här:
Måndag: 15 km distans i 75% av maxpuls (150 bpm). Ett pass som förlades kring Brunnsviken med en omväg genom Solna C. Det är lite ”jobbigt” att försöka ligga runt 150 bpm hela tiden, men viktigt för distanspassen då de lätt springs för fort. Snittade 5:44
Tisdags: Intervaller 3x 1000m med 3 minuters vila. Riktigt skönt pass som gjordes runt Råstasjön.Tempot var 4:40 i intervallerna och snittpulsen blev förvånansvärt låg, men så gjorde jag ju bara tre intervaller samt att vilan var satt till tre minuter, vilket fick pulsen att gå ner ordentligt.
Torsdag: 15 km distans i 75% av maxpuls. Valde den här gången att springa till Sollentuna t o r i tron att det skulle vara roligare, jag hade fel. Från Frösunda är det i princip uppförsbacke hela vägen, så att hålla nere pulsen blev svårt. När jag vände tillbaka var skadan skedd och pulsen ville ogärna ner igen. Snittade 5:53
Lördag: 15 km distans i 75% av maxpuls. Sprang runt Råstasjön samt Lötsjön. Detta passet gjordes strax efter frukost. Kroppen var inte pigg på att springa och frukosten ville tyckte inte om att hoppa omkring i magen. I övrigt ett skönt pass. Snittade 5:57
Söndag: Långpass 30 km. Åkte till TEC-spåret i Täby och mötte upp med Drewsen. Tillsammans sprang vi två varv innan han tyckte att det räckte och jag fick göra sista milen själv. Eftersom solen börjat gå ned så valde jag att springa den milen i det vanliga milspåret, då det kunde bli lite lurigt att navigera skogspartierna i mörkret. Jag har ju så förbaskat dåligt mörkerseende.
Innan jag åkte skakade jag till två flaskor Perpetuem och en Chia Fresca. När vi hade sprungit en halvmil drack jag lite, men tyckte att det smakade lite annorlunda. Det påminde om pepparkaka och var blaskigt. Det tog några smakprov innan jag insåg mitt misstag. Jag hade inte blandat Perpetuem, utan proteinpulver! Toppen! Jag fick dricka litegrann ändå för, men när vi varvade så fick jag fylla på med vatten. Som tur var hade jag med gel till Magnus och jag fick några av honom så jag inte gick tomt på energi.
Sista milen blev ganska seg. Jag låg efter med både vätska och energi, så jag fick faktiskt kämpa en smula på slutet. Det kändes konstigt att vara så pass energilös, jag hade ju bara sprungit drygt 25 km! Kroppen kändes dock utmärkt och jag hade inga problem att hålla tempot. Väl ”i mål” kunde jag summera passet: 30 km @ 6:25 med 143 bpm (72%) snittpuls, helt ok.
Totalt fick jag ihop drygt 82 km under veckan, vilket kanske inte är så hårt om man jämför med min hårda vecka i vintras om 110 km, men som första i perioden så är det tillräckligt hårt. Nu ska det vilas lite innan nästa period tar sin början.
Fåfängeträning 