Snurrig avslutning

Publicerat: februari 14, 2011 i Allmänt, Gnäll och ursäkter, Träning

Så var den så kallade lätta veckan avklarad. Jag har kommit i en period med många roliga och en del helt nya typer av löppass vilket gör det extra kul att snöra på sig skorna.

Började veckan med 10 km fartlek, ett pass som jag som vanligt förlade till löpbandet. Värmde upp 2 km och gjorde sen 6 st fartökningar om 500 meter med 500 meters vila emellan. Började strax under 5-tempo och höjde sen 0,5 km/h vid varje intervall tills jag hade 4:15-tempo under näst sista. Eftersom jag inte kände för att jogga ned 2,5 km så la jag till en sista fartökning i 5-tempo för att gör a sista stunden lite mer intressant. Jag hade fortfarande lite spring i benen att göra av med. 🙂

På måndag kväll flög jag till Oslo och stod på minimässa under tisdagen, så det blev ingen träning alls. Kom hem till Solna på tisdag kväll.

I onsdags blev det ett vanligt och lite trist distanspass om 15 km, även det på bandet. Jag vet att jag är lat som inte drar på mig vinterstassen och ger mig ut. Det hände dock en rolig grej när jag sprang på bandet. Seinfeld gick på TV’n och det kom en scen där Elaine dansar. Jag skrattade så jag kiknade och höll på att ramla av bandet! Det rimmade illa med att försöka springa, så jag försökte fokusera på något annat och lyckades samla mig efter en stund. Kul var det hursomhelst!

På schemat i torsdags stod det Stege med förklaringen ”Värm upp 2 km, kör 2 km, 1 km, 500 m, 500 m 1 km, 2 km, jogga ner 2 km. 2 km = Tävlingsfart 10 km, 1 km = Tävlingsfart 5 km, 500 m = ”maxfart” Gåvila 2 min mellan.
Oj vad krångligt tänkte jag, men efter att ha lagt in programmet i Garmin Training Center och synkat klockan så var det inte så krångligt iallafall. Eftersom jag ville göra detta passet till punkt och pricka så valde jag återigen löpbandet framför isiga gator.
Min ”tävlingsfart” på 10 km är i dagsläget nånstans runt 4:50, så det fick bli så. Vad jag gör på 5 km har jag ingen aning om, men där valde jag 4:20-4:30. 500 metersintervallerna i ”maxfart” hamnade strax under 4-tempo. Alla intervallerna gick bra och jag kände mig stark rakt igenom. Eftersom detta var första gången jag testade stege, så valde jag att lägga tempot lite konservativt för att vara säker på att orka genomföra alla fartökningarna.

Både fredag och lördag var löpvila, så jag var ganska taggad att få komma ut i söndags. Problemen började på natten till söndagen. Jag kunde inte sova och när jag väl slumrat till så var nån av katterna igång och väckte mig. Jag hade satt i mig en hel del godis under kvällen, vilket jag naturligtvis fick sota för åxå. Somnade tillslut framåt tretiden.
På söndag morgon var jag trött, men jag åt frukost och åkte sen för att storhandla inför veckan. Väl hemma igen strax innan lunch så märkte jag att jag var vimmelkantig och mådde underligt. Tog en Ipren och väntade lite, men det släppte inte, så jag beslöt mig för att stå över långpasset. Kände mig verkligen inte i form. Inte förrän till kvällen började det släppa och till slut försvinna helt. Vet inte vad det var, men var glad att det försvann.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s