Jävla utfall!
Igår gjorde jag ett nytt försök att träna med kettlebells. Förra gången gick det ju så där lagom bra, med näst intill sjuklig träningsvärk som resultat. Den här gången värmde jag upp mer noggrant och körde sen färre reps och sets för att i möjligaste mån undvika en liknande katastrof.
Vaknade i morse med klart uttalad träningsvärk och boven är än en gång utfallen, detta djävulens påfund som ständigt gäckar mig. Jag kan springa över 160 km och återhämta mig på tre dagar, men gör jag 40 st utfall är jag redo för akuten. WTF? Hur är det möjligt?
Har jag bevisat att utfall inte gör något för löpmuskulaturen? Om de gjorde nån nytta så borde de rimligtvis vara hyggligt tränade på mig som snittar ca 80 km i veckan. Uppenbarligen kan åtminstone jag springa utan att engagera dessa muskler nämnvärt.
Om någon i min läsekrets kan hjälpa mig med denna gåta så vore jag väldigt tacksam. Tills dess får jag helt enkelt göra utfall varje dag så jag slipper eländet med träningsvärk misstänker jag.
Här en video med en mängd nyttiga varianter av utfall som, åtminstone enligt huvudpersonen, ska göra dig till en bättre löpare.
Dagens träning
Eftersom vädret var så där ruggigt och jävligt, med både stark vind och regn, så beslöt jag mig för att skjuta på löpningen till senare och istället köra ett prehab- och styrkepass innan jag åt lunch. Knappt en halvtimmes träning blev det, men jag hann med alla viktiga bitar. Eftersom jag inte tränat styrka på ett tag så blev det få reps i ett försök att undvika för mycket träningsvärk (något jag redan bevisat att jag inte är kapabel att göra). Det återstår att se hur ont jag har av detta pass i morgon.
När jag hämtat Alicia på skolan så snörde vi båda på oss skorna och gav oss ut för att testa om hon orkar springa 2 km, vilket är vad hon ska göra på Minimaran på söndag. Jag har, som den usla far jag är, inte varit ute och löptränat med henne en enda gång! Skamligt. Dock cyklar hon ju med när Janica springer, så grunden har hon. Vi joggade iväg och vädret bjöd på denna korta stund på allt utom möjligtvis drivis och hagel. Sol, moln, regn och blåst om vartannat, väldigt underligt. Alicia kämpade på och lyckades ta sig de två kilometerna på 13:15, vilket ger 6:37-tempo. Rosig om kinderna var hon så det räckte och blev över. Ett glas Oboy blev belöningen efteråt.
Jag laddade om och gav mig ut igen för att avklara mitt intervallpass. 5x 400 meter med 3 minuters vila, precis som i söndags minus en intervall. Med en uppvärmning i princip gjord så valde jag att bara få några meter i benen innan jag gav mig på intervallerna. Ute blåste det från alla håll. Medvind ena sekunden och motvind nästa. Kastvindar som fick mig att snubbla till ibland. Mycket märkligt väder. Temperaturen höll sig iallafall behaglig strax över 15 grader och jag slapp regn. Fick ihop 5 st bra intervaller och kunde sen jogga hemåt för att sätta igång med middagen. I morgon blir det förmodligen total vila då jag ska till Kastrup över dagen och sen möta upp Janica efter Vårruset. Det finns inte mycket tid över alltså.