Så var veckan till ända och med bara 12 minuters marginal tänkte jag kort rapportera vad som försiggått. Janica åkte till Almedalen tidigt i morse och ska vara bort till tisdag och eftersom jag hatar att sova utan henne så är jag uppe till jag stupar. 🙂 Är man van att ha sin fru bredvid sig 99,9% av tiden så är det inte lika kul att vara utan.
Veckans träning avslutades idag med ett långpass. Det känns som det var längesen jag sprang ett vanligt långpass och en titt i kalendern bekräftar det. Jag har inte sprungit långpass sen den 8 maj! Efter det kom maran och sen Jättelångt, vilka båda naturligtvis kvalar in som långpass, men de är trots allt lopp, så jag räknar dem inte i sammanhanget.
Hursomhelst så åkte jag upp till kollis och lämnade Alicia hos mormor och morfar medan jag gav mig ut och sprang. Passade på att testa min Salomonrygga för första gången, det var på tiden lixom. Laddade en liten handjagare med Perpetuem och gav mig av norrut. Försökte hålla mig till stigar och vägar som jag inte sprungit tidigare för att få lite omväxling, vilket fungerade bra. Ibland hade jag ingen aning om var jag var, vilket var en härlig känsla. Jag älskar verkligen känslan av äventyr och upptäckande, även om det är i områden som jag i stort känner till. Det finns trots allt oerhört mycket att utforska runt i kring en.
Löpningen flöt på rätt bra och efter en mil kom jag fram till Ursviks motionsgård, vilket var meningen. Jag valde Extremen och följde den ett varv. Egentligen inte det bästa valet om man är ute på långpass och försöker prioritera låg puls, jag kände mig som en ko på kosläpp (fast smidigare och utan ett jättestort juver som högst oroväckande svänger fram och tillbaka. Har funderat hur de kan sitta kvar egentligen). Jag gick i alla backar för att kompensera de snabbare partierna och det fungerade hyggligt, men inte optimalt. Energimässigt var det dock lite dåligt ställt idag, kände mig lite svagare än vanligt. Förmodligen bara taskig dagsform. Trots att det bara var runt 18 grader så var det ändå lite tryck i luften och jag svettades en hel del. Det kändes varmare än vad termometern visade liksom.
Blåbär fanns det gott om, goda var de åxå!
Det obligatoriska och sammanbitna självporträttet
Efter ett varv i Extremen så sprang jag raka vägen tillbaka till kollis. Väl framme konstaterade jag att känslan stämde rätt bra med vad klockan visade. 31 km @ 6:15 och 150 bpm (75%) är ju inget att skryta med direkt. Banprofilen nedan visar å andra sidan varför snittpulsen blev lite högre än vanligt. Dessutom drack jag på tok för lite, knappt 15 dl, så jag får skylla mig själv om pulsen går upp. Jag hade nog behövt åtminstone en halvliter till idag. En protion Recoverite och en Hammer Bar blev min belöning efter avslutat pass, sen njöt jag av ett dusch med efterföljande långbad, det var toppen!
Fick ihop ca 72 km i veckan, vilket är strax under medel. Nästa vecka är en lite hårdare vecka, men långt i från mina vanliga hårda veckor som tur är. Det är mycket som måste fixas innan vi åker nästa söndag.
Fåfängeträning 