Det var på stappliga ben och med sömndruckna ögon som jag kravlade ur sängen strax efter halv sju i går morse. Löparkläderna hade jag lagt fram kvällen innan för att slippa riva i resväskan på morgonen. Flaskan med HEED var förberedd med pulver så att jag bara behövde fylla på vatten.
Kvart i sju kom jag iväg och det var stelt som sjutton de första kilometrarna. Eftersom det går nedför hela tiden och ibland ganska rejält så tog ryggen lite stryk pga att jag landade långt bak på foten. När jag väl blivit uppvärmd så var det lättare att få till en mjuk landning. Efter 6 kilometer konstant nedförsbacke var det dags att vända hemåt igen. Låren var redan lite möra av all nedförslöpning, så jag såg verkligen fram emot att få byta håll, även om det innebar en sex kilometer lång klättring tillbaka till Gavorrano.
Det tog nån kilometer att vänja sig, men sen flöt det på riktigt bra. Vissa partier är som sagt väldigt branta, men då sänkte jag tempot och fokuserade på formen istället. Några gåpauser blev det, men sällan mer än 10-15 meter för att hämta andan. Efter 12 kilometer var preimärpasset till ände och jag kunde pusta ut. Snittade 5:50 och hade 144 bpm (72%) snittpuls, det senare en stor överraskning. Det kändes så mycket jobbigare, men å andra sida valde jag en behaglig ansträngningsnivå, så det kanske inte var så konstigt ändå. Dessutom gick ju första halvan nedför, vilket höll nere pulsen.
Höjdprofil från Garmin Connect
Idag vilade vi från solen (innan vi bränner oss) och tog en kort utflykt till Livorno som ligger en dryg timme från Gavorrano. Där lyckades vi pricka in ”siestan” som inträffar nån gång mellan 13 och 15, vilket betyder att allt stänger i några timmar, men vi fick iallafall äta italiensk McDonalds! Inte mig emot! Eftersom allt stängde så åkte hem igen och planen är att slappa resten av dagen, det kan man unna sig. Vi ska ju vara här ett tag.
Fåfängeträning 