Fåfängeträning

EFter att ha stått på mässa en dag så var mina ben sega och fötterna ömma. Ute regnade det i princip oavbrutet och jag kan inte påstå att jag längtade efter att ge mig ut på dagens planerade distanspass. När jag steg ur taxin vid hotellet regnade det fortfarande ordentligt och jag gick upp på  rummet och funderade på hur jag skulle göra. Med gårdagens minst sagt blöta pass i färskt minne kändes det som jag fortfarande inte torkat helt. Efter nån timme sprack så molnen upp plötsligt och solen sken med full kraft. Först trodde jag bara det var ett trick för att lura ut mig för att sen dränka mig, men det höll i sig så jag bytte snabbt om och gav mig ut.

Ett stenkast från hotellet ligger en liten park och där beslöt jag mig för att förlägga dagens pass. Ena långsidan är ganska flack, medan andra långsidan först går brant uppför för att sen gå lika brant nedför. 6-8 lätta kilometer stod på schemat, vilket betyder ett tempo mellan distans och långpass, i mitt fall runt 5:50.

Jag trodde att segheten skulle ge med sig när jag värmt upp, men icke, det blev bara värre. Energin tröt likaså, vilket gjorde dagens pass till en lång kamp. Mitt energiintag under dagen var klart undermåligt, vilket förklarar en del.

Efter 7 km tyckte jag det fick räcka. Jag var nu hungrig som en varg och led av rejält lågt blodsocker. Efter duschen letade jag rätt på en sushisylta i närheten där jag inhandlade en stor portion blandade bitar och tog med mig till rummet. Laddad med en liter mjölk satte jag i mig större delen av sushitallriken och låg sen och kved av mätthet resten av kvällen 🙂

Höjdprofil från Garmin Connect