Fåfängeträning

I går stod det åter intervaller på schemat och det var med ganska lätta steg som jag värmde upp genom att springa bort till Råstasjön. Där stannade jag och stretchade lite innan det var dags att köra i gång. Det var ca 8 grader och solen sken, så det var helt ok väder. Det blåste en del på sina ställen och i kombination med skugga så var det ganska kallt tidvis. Jag hade klätt mig i korta tights, men valde långärmad funktionströja och vindjacka. Benen fryser jag sällan om, men bålen vill jag hålla varm. Det var på gränsen att jag faktiskt frös om benen, men efter ett tag blev jag varm eller så vande jag mig helt enkelt.

Struntade i att programmera klockan med tempot, utan valde att gå mer på känsla och bara titta till på klockan ibland för att få en uppfattning om tempot. Förra gången gick det ju över förväntan, så jag hade höga förväntningar på detta pass. 5 st 1 km intervaller stod på menyn och det bjöds på 3 minuters vila emellan. Jag valde att gå en minut och jogga två minuter under vilan, det kändes lagom på nåt sätt. Första intervallen var lite seg, men sen släppte det och flöt på bra tills slutet på sista intervallen då det blev tungt, men det var nog mest hjärnan som la sig i. Energi fanns och kroppen kändes pigg genom hela passet.

Pratade med Magnus i går morse och han frågade hur det kändes inför Bislett. Jag svarade att jag inte riktigt visste, för jag har inte haft någon känsla alls på sistone. Mer åt det tunga än det lätta, men detta intervallpass tippade över känslan åt det lätta hållet. Resultatet ser ni nedan. De markerade raderna är intervallerna.

Innan middagen hann jag även med en timmes styrketräning, samtidigt som jag förberedde maten. Känner jag mig rätt så kommer knäböjen att sitta som en smäck i några dagar, det slår aldrig fel! 🙂