…har flutit på ganska hyggligt rent träningsmässigt. Eftersom Janica har semester och Alicia har jullov så fick jag förlägga de flesta passen till sen eftermiddag. Jag har inte semester, utan har jobb att göra.
Mitt mörkerseende är obefintligt och jag orkade inte rota fram pannlampan, så jag fick för det mesta hålla mig till upplysta platser. I måndags blev det 14 km ”ny” distans, dvs lite snabbare distans än tidigare, runt Brunnsviken. Det passet flöt på hyggligt.
I tisdags var det dags för 12 km lätt distans och även det blev runt Brunnsviken, men då tog jag vägen genom Haga, vilket visade sig vara riktigt dåligt upplyst. Passet blev lättare sett till puls, men inte till tempo. Jag måste lära mig att hitta de två olika distansfarterna så att det blir rätt, annars kommer jag slita på kroppen i onödan.
I torsdags var det dags för ytterligare 14 km snabb distans och då jag kom ut lite tidigare, och alltså hade dagsljus kvar, valde jag att springa längs vattnet runt Brunnsviken. Nere vid Haga slott var det översvämning, så det fick bli en annan väg. Även vid kanotklubben var det översvämmat, men där kommer man ändå lätt fram. Värre var det strax innan Ålkistan, där var det översvämmat och jag fick forcera stora taggbuskar och gena över privat mark för att komma fram. Trots dessa avstickare så blev det ett bra pass med godkänt tempo.
Fredag förmiddag gav jag mig ut för ett 12 kilometers lätt distans och det förlades längs Edsviken. Kroppen var rejält seg och det tog ca 4 km innan det lossnade, men sen flöt det på hyggligt. Jag var lite pressad på tid, vilket gjorde att jag höll lite för högt tempo än en gång. Nåja, tids nog får jag till det antar jag.
Generellt sett så känns det som att träningen har lossnat. Motivationen är inte direkt på topp, men jag har inga svårigheter att ta mig ut, tvärtom. Vädret är ju näst intill perfekt och jag har nya skor, så det finns inget att klaga på egentligen. Det som fattas är en rolig utmaning. TEC i all ära, men efter att ha klarat det 2011 så känns det inte lika angeläget. Visst kan jag fokusera på att förbättra tiden, men det är ju inte det som lockar primärt, det är äventyret i sig. Att tex kapa tiden med två timmar, är det tillfredsställelse nog? Det finns några frågor som kräver svar…
Ännu ett offer för stormen.
Fåfängeträning 