Ryggvärk satte stopp för löpning i helgen och förmodligen även både måndag och tisdags. Värken kom smygande i lördags runt lunch och till kvällen var den ett faktum som fick mig att inse att söndagens långpass med största sannolikhet inte skulle kunna bli av. Irritationen var även den ett faktum då.
Tabletter hjälpte bara så mycket att jag kunde fortsätta röra mig förhållandevis obehindrat, men eftersom jag inte kan ta starkare tabletter och samtidigt köra bil så fick det bli lite svagare varianter som då inte biter på smärtan lite mycket.
Vaknade i morse med en stel och värkande rygg, så ytterligare några dagars vila blir det som sagt. Det är bara att bita ihop och blicka framåt. Så snart ryggen är bra så ska jag sätta igång med min prehab-träning på allvar! När jag gjorde den så hade jag aldrig ont i ryggen, så jag får skylla mig själv. Lathet bedrar vishet.
Fåfängeträning 