Ryggvärken från lördagen klingade till slut av och i onsdags var det så pass bra att jag beslöt mig för att testa om jag kunde springa. Vid lunch gav jag mig ut och det kändes inget vidare under första kilometern. Trodde inte att det skulle hålla så länge, men jag fortsatte ändå lite extra försiktigt.
Det blev det vanliga rutten längs Brunnsviken ned till Haga för att kunna korta av och gena hem om ryggen sa ifrån. Efter två kilometer började det lossna och efter typ fem kändes allt som vanligt. Vände hemåt och efter drygt 10 km var jag hemma igen, glad i hågen att det hade fungerat!
Andreas hade skrivit om mitt schema för att kompensera för träningsbortfallet, så jag gav mig ut igen i torsdags. Det regnade och var ca 2 grader, så jag var väl inte supersugen, men drog på mig mina nya vattentäta TNF och en keps som skyddade ansiktet från regnet. Sprang mot Bergshamra och norrut via Ulriksdal och längs Edsviken för att sen svänga av vid Silverdal och springa hemåt igen. Det regnade ordentligt under hela passet och jag önskade att jag hade en regnjacka, min Gore Mythos sög upp regnet som en wettextrasa. Dessutom var det blankis på många ställen, vilket såg ut som regnpölar. Två gång slant jag rejält och höll på att sätta mig på arslet, vilket inte hade gjort min rygg glad.
Mina planerade 15 km blev pga av felräkning istället 16 km, vilket normalt sett bara är positivt, men just då kändes evigt. Det enda torra på min kropp var mina fötter, vilket iofs var positivt. Tog en lååång varm dusch efteråt!
I fredags sken solen medan jag förberedde mig för att ge mig ut. Det var nollgradigt och jag beslöt mig för GoreTex-jacka samt IceBugs, vilket visade sig vara fullträff. När jag kom ut var solskenet borta och det var snö i luften. Sprang längs Brunnsviken, mötte bästa grannen Tompa som var ute och sprang med sina kollegor från KS, och förbi stallmästargården, där jag beslöt mig för att fortsätta runt sjön isf att vända tillbaka efter halva passet. Större delen av rundan var isbelagd, så jag tackade min lyckliga stjärna för att jag valde IceBugs!
Dagens hjältar - IceBug Hero
Efter halva passet kom snön på allvar och det snöade ymnigt när jag hade ca 4 km kvar. Det sved i ansiktet och jag ångrade att jag inte tagit med en extra buff, men sånt kan man ju aldrig veta i förväg. Det var inte långt kvar, men de kilometerna kändes extra långa. Snön kom in i ögonen och kinderna sved av kylan, bara elände alltså.Till slut kom jag iallafall hem och kunde pusta ut! 14 km i 5:45-tempo blev resultatet, vilket var det jag siktat på, så jag var nöjd. Dags för en lång varm dusch igen!
Det snöade ymnigt!
Fåfängeträning 