Trögt och segt

Publicerat: januari 20, 2012 i Allmänt, Träning

Träningsvärken från tisdagens Xbox-träning var i allra högsta grad närvarande i onsdags, så det var lite tveksamt hur det skulle gå att springa. Lyckligtvis verkade jag inte tränat några löparmuskler i Xbox-programmet, för det kändes inget när jag sprang. Tog det ändå lite extra försiktigt för att inte uppröra magen i onödan, jag ville inte dra på mig några problem igen och få ställa in mer löpträning. Tog min sedvanliga runda ned till Haga t o r och det kändes helt ok hela tiden. Istället för 12 km blev det 9 km, men det fick som sagt duga. Magen visade inga tecken på att ha blivit upprörd efteråt heller, så jag kunde pusta ut. Det är lite svårt att veta hur jag ska hantera det hela, så det gäller verkligen att testa sig fram försiktigt. Denna vecka är min vilovecka, så jag har råd att testa lite extra.

I torsdags åkte jag till Köpenhamn över dagen och det hanns inte med nån träning när jag kom hem igen. Hade hoppats hinna köra Your Shape på Xbox’en igen, men det får bli en annan dag.

Idag gav jag mig iallafall ut på lunchen och det var en ultraseg kropp som släpade sig fram. Hoppades att det skulle släppa efter några kilometer, men icke. Valde att vända hemåt efter 5 km och det blev bara tyngre för varje steg. Nånting är inte riktigt som det ska just nu verkar det som. Sov förvisso riktigt uselt från kl 2 och framåt, så det kan ha inverkat, men ändå. Jag fick kämpa för vartenda steg och fick inget gratis under dagens pass. 10 km @ 5:30 med nästan 80% snittpuls är inget att skryta med, dock kändes det klart värre än det faktiskt var i rena siffror. Trodde det gick både långsammare och med högre puls, det kändes så otroligt tungt!

På kvällen var det dags för min dotter Alicias första fredagsträning med friidrottsklubben. På måndagar tränar de inomhus i Häggvikshallen under vinterhalvåret, men på sommarhalvåret håller de till på Sollenatunavallen. På fredagar är det löpträning och så länge det funkar vädermässigt så kör de utomhus. Vi samlades kl 17:30 och när alla var på plats gav vi oss iväg längs cykelbanorna. Detta är första gången Alicia löptränar på riktigt, så jag var både nervös och förväntansfull. Hennes astma är en faktor som spelar in, men även brist på kondition och framförallt teknikträning gör det lite extra ”svårt”. Hon vet ju inte hur man springer effektivt ännu, något som de andra barnen har lärt sig mer om.

Vi tränade fartökningar, löpteknik och annat under de 40 minuter vi var ute. Alicia kämpade på utan att klaga, trots att hon kämpade med håll och hade svårt att andas ibland, en riktig kämpe! Jag var ofantligt stolt må ni tro! Totalt sprang vi ca 3,5 km, vilket är det längsta Alicia nånsin sprungit. Väl tillbaka i hallen sprang vi några rundor innan det var dags för stretching. Alicia stormtrivdes under hela passet, vilket gjorde mig ännu mer glad. Hon strålade och hade så roligt!

Efteråt köpte vi med oss mat från MAX innan vi åkte hem och frossade, det hade vi gjort oss förtjänta av, framförallt Alicia!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s