Efter 13 dagars total vila tog jag igår mod till mig och gick ned till gymet. Planen var att testa hur kroppen skulle reagera på lite löpning på bandet. Vilopulsen på morgonen var fortfarande ca 10 slag över det normala, men jag kunde inte hålla mig längre. Jag har inte känt mig sjuk, men hög puls, ont i halsen, eller snarare svalget (där näsgången möter svalget typ) samt superklistersnor har gjort att jag inte riktigt vågat chansa.
Sprang 5 km i 6-tempo med konstant koll på pulsen. Det kändes minst sagt segt och lite ovant, men det är ju inte så underligt. Det kändes lagom att börja med 5 km och sen se hur kroppen reagerade efteråt. Som avslutning körde jag två varv i cirkelträningen, vilket tar knappt 20 minuter och är en bra genomkörare om man håller högt tempo genom hela passet. Kommer nog bli mer av den varan framöver.
Jag var väldigt nöjd att äntligen träna, men lite orolig att det skulle leda till bakslag senare under kvällen. Som tur var blev jag inte sämre, så nu vågar jag tro att jag kan påbörja uppladdningen inför TEC igen. Det är ju inte så jäkla mycket att spela på tidsmässigt.
Andreas har skickat schemat som sträcker sig fram till TEC och nästa löppass är först i morgon, så jag körde lite styrka här hemma under lunchen. Det är mest för att få upp allmänstyrkan och dessutom få utlopp för all uppdämd träningsabstinens.
Målsättningen inför TEC är oförändrad. Fram till loppet är det bara att träna på så gott det går och sen får jag omvärdera om det behövs. Vad gäller energistrategin så kommer jag förmodligen inte basera den på Perpetuem i samma utsträckning som tidigare, utan alternera mellan HEED, Perpetuem samt vatten och gel. Allt för att inte magen ska irritera sig på något särskilt. Vi får väl se hur det fungerar.
Fåfängeträning 