Dagarna efter TEC tog jag det lugnt med träning. Bortsett från stelheten i höftböjarna och en tå på varje fot som fått blåsor under naglarna så kändes det ok i kroppen. I måndags flög jag till Köpenhamn och var där till onsdag morgon, så nån träning hanns ändå inte med, vilket var både skönt och frustrerande på samma gång.
Hotellet låg nära vattnet och jag såg många löpare springa på ”strandpromenaden”. ”Jag vill åxå!” tänkte jag spontant, men vilan gjorde mig gott. Det är så lätt att ha bråttom igång med träningen. Jag flög hem onsdag morgon och hann då med ett kort pass på lunchen. Tog det försiktigt och sprang min sedvanliga runda längs Brunnsviken, men efter ca 5 km började det dra i höger höftböjare igen, så jag vände hemåt direkt för att inte riskera något. 7 km blev det som avrostningsrunda och det kändes fantastiskt bra i kroppen, inte ett spår av TEC i övrigt. Bra där kroppen.
I torsdags vilade jag från löpningen och passade istället på att dra igång min styrketräningsplan. Efter uppvärmning på crosstrainern så gjorde jag 5 varv i cirkelträningen med 2-3 minuters vila emellan.
Cirkeln har 9 maskiner med luftmotstånd som blir tyngre ju snabbar/hårdare man drar/trycker. Flera av dem arbetar åt båda hållen i rörelsen, vilket blir ännu mer effektivt. Mellan varje maskin finns en step-up-bräda. I taket i mitten sitter en lampa med 6 ringar, där varje ring representerar 5 sekunder. Standard är att köra en maskin så hårt man kan i 30 sekunder, för att sen byta till step-up-brädan i 30 sekunder. Det göra att man hela tiden är aktiv och håller pulsen uppe. För mig är step-up’en superbra träning för vaderna, nästan som hopprep.
Det fanns gott om energi i kroppen, för även efter 5 varv kände jag mig stark. Normalt brukar 3 varv räcka ganska bra. Jag avslutade passet med plankan, som kronan på verket. Min plan är att köra detta pass 2 ggr/veckan framöver. Håll tummarna för att jag verkligen gör det åxå.
Idag var det åter dags för löpning och jag fick dagen till ära sällskap av min kompis tillika granne Tompa som jobbar på sin StM-träning. Han arbetar på KS, så han ringde när han gav sig av och jag sprang och mötte honom på vägen. Det hade regnat hela morgonen, men när jag steg utanför dörren så snöade det. Flashbacken från TEC var total!!! Blev totalt överrumplad, men hade tillräckligt bra på mig så det var bara att dra iväg. Hann ned till Haga innan jag träffade Tompa och tillsamman tog vi oss runt Brunnsviken i snålblåst och snöblandat regn. Höften kändes av redan på vägen till Haga och jag trodde att jag skulle få avbryta, men det höll sig i schack hela rundan som tur var. Vi skiljdes åt vid Haga Forum och jag sprang sista biten själv med nya favoriten UltraRunnerPodcast i lurarna. Mina händer började domna bort av kylan, så när jag väl kom till porten hade jag lite problem att använda dem.
Det blev hursomhelst 15 km totalt och kroppen kändes toppen hela tiden. Känner mig stark och framförallt peppad, förmodligen tack var min nya plan och känslan i kroppen, både när jag springer och efteråt.