Idag gjorde jag mig förtjänt av mina bevingade fötter. Vi åkte upp till kollis vid lunchtid och jag gav mig av så snart vi kom fram. Tog sikte på Spånga och värmde upp lite lugnt nån kilometer innan jag ökade tempot tills jag nådde en ansträngningsgrad som kändes ok. Vek av mot Blackeberg via Vällingby och vände där tillbaka mot Brommaplan. Passerade Judarskogen och fick vara lite extra fokuserad på de lite rotiga stigarna eftersom jag mestadels sprungit på asfalt dittills. Jag hade satt min Garmin på 5:15 som mål för snittempot, men tittade inte mycket på klockan utan gick efter känsla.
Ibland blev det tungt och då slog jag av på tempot, för att sen öka när det kändes bättre några sekunder senare.
Med två kilometer kvar ökade jag tempot lite till för att avsluta starkt och när klockan pep för 15 km kändes det riktigt bra.
Snittempot hamnade på 4:55 vilket är ett av mina snabbaste 15 km pass nånsin tror jag. Ändå maxade jag aldrig, utan det fanns kvar i tanken. En skön känsla!
Det är så lustigt vilken skillnad det är från dag till dag. Efter gårdagens lugna 10:a var jag helt av banan till efter middagen, men efter dagens pass var allt som vanligt.
Nu blir det grillkväll på kollis!
Fåfängeträning 