I några år har jag sneglat på Insanity, en träningsform där man kör ganska tuffa bitar högintensiv träning varvat med korta vilor. Jag har flera vänner och bekanta som kört programmet och gillat det. Jag råkade ”snubbla” över det i helgen och beslöt mig för att ge det en chans, så i måndags gjorde jag slag i saken. Programmet pågår i 63 dagar i sträck med endast söndag som vilodag, vilket passar bra eftersom jag springer långpass då. Att det just håller på i drygt 2 månader är det som tidigare fått mig att tveka, då jag nästan alltid har tränat inför något lopp och inte velat ha något som ”störde” löpträningen.
Första passet är ett fitnesstest som man sen gör om varannan vecka för att följa sin utveckling. Jag hade missat mellisen, men drog ändå igång strax innan lunch. 8 övningar och knappt en halvtimme senare låg jag genomsvettig och illamående på golvet. Låg sen där 5-10 minuter innan jag vågade ställa mig upp och släpa mig till köket för att få i mig energi snabbt som attan. Blodsockerskulden var total och det var ingen trevlig upplevelse. Efter lunch och annat kolhydratrikt så började jag så smått återvända till den här världen igen. Hade ju trots allt ett till pass att klara av, närmare bestämt 12 km distans, så jag hade inte hela dagen på mig att återhämta mig.
Medan Alicia tränade friidrott på Sollentunavallen passade jag på att genomföra mitt distanspass i skogarna i Edsberg. Jag led lite av Insanitypasset, men det flöt på mycket bättre än förväntat. Det kändes extra skönt att ha fått till två bra pass på en dag. Formen är så smått på väg tillbaka, men jag räknar med att det tar nån vecka eller två tills jag är tillbaka.
I tisdags körde jag det första ”riktiga” insanitypasset och fick då smaka på vad som komma skall. Träningsvärken från måndagen var brutal! Jag laddade med en PBJ på förmiddagen och drack Heed under själva passet för att inte får blodsockerfall igen. Det var sjukt jobbigt och svettigt, men förbaskat roligt! Snittade smått otroliga 143 bpm (72%) under drygt 45 minuters träning och nådde som mest 168 bpm (84%) i puls. Inte så pjåkigt.
I onsdags var jag först lite osäker på om jag skulle köra Insanity på lunchen och löpningen (12 km stege) på eftermiddagen eller tvärt om. Det blev Insanity på lunchen och det kändes som rätt beslut. Jag laddade med mellis och körde än en gång HEED under passet och då flöt det på utan problem. Jag tror att det hjälpte till att återhämta mig snabbare efteråt och inför löppasset, vilket är nog så viktigt. Löpningen funkade åxå bra, men jag kortade ned det till 10 km då planen var att antingen springa eller gå 6 km med Janica när hon kom hem. Tyvärr blev hon en timme sen pga SLs oförmåga att ge den service man betalar 790 kr/månad för.
Idag hade jag löpvila och dagens insanitypass hette Cardio Recovery, vilket visade sig vara just ett återhämtningsprogram med endast lite styrka, men desto mer stretch- och yogaliknande övningar. Skönt jobbigt var det och välbehövligt. Jag har haft träningsvärk på många ställen jag inte trodde fanns, vilket är precis så jag vill ha det. Insanity kommer göra mig starkare generellt och en bättre löpare i slutändan.
För övrigt är jag anmäld till SUM den 13 oktober, vilket jag verkligen ser fram emot. Jag har inte sprungit SUM på några år, så det ska förhoppningsvis bli ett kärt återseende. Mitt PB är dryga 5 timmar, så målet är naturligtvis sub5. Oavsett resultat så blir det ett bra långpass i vacker miljö.
Fåfängeträning 