Arkiv för kategori ‘Allmänt’

En riktig vilovecka

Publicerat: februari 7, 2011 i Allmänt, Kettlebell, Träning
2

Efter förra söndagens långpass så fanns inte riktigt lusten att springa när måndagen kom, så jag hoppade över det passet helt sonika. Jag var inte det minsta sliten eller så, utan var bara ”mätt” på löpning.
Det sköna var att jag inte heller fick dåligt samvete eller ångest för att jag hoppade över passet, utan bara njöt av att låta kroppen ta till sig den träning som den hårda veckan innehållit.

Min dotter fyllde 9 år i tisdags, så det fanns att fixa med under dagen, så det blev aldrig av att jag tränade.

I onsdags gick jag ned till gymet på kvällen och sprang 8 km distans för att få lite fart på musklerna igen. Det var ett ganska segt pass, men mest för att det varit en lång dag och jag inte fått i mig något mellan mål innan träningen.

I torsdags blev det dags för något som jag sett fram emot, närmare bestämt genomgång av kettlebell. Andreas gick en instruktörskurs innan jul och har sen dess tränat med kettlebell varje vecka. Efter att ha läst om hans kettlebellträning i hans blogg blev jag nyfiken på om det kanske är en träningsform som passar mig.
Jag träffade Andreas på hans arbete och vi tog oss genom Försvarshögkvarteret ned till deras eminenta träningslokaler. Kåken är ju gammal som gatan, men lokalerna var fräscha och välutrustade. Där fattades nog inte någonting när det gäller träningsutrustning.
Vi bar fram alla vikterna och satte sen igång att gå igenom basövningarna. Efter ca 20 minuters genomgång bad jag Andreas att repetera alla övningar medan jag filmade med min iPhone. Eftersom jag har närminne som en guldfisk så behövde jag verkligen kunna gå tillbaka till filmen och fräscha upp  minnet.
Han var lite småtrött när han var klar kan jag säga. Väl hemma igen så gick jag in på nätet och googlade mig fram till ett par prisvärda och ändamålsenliga kettlebells som jag beställde. Här ska tränas må ni tro!

I torsdags kväll dök Krister och Anna upp för att hämta en del varor som de beställt från Runners Gear. Det var jättelänge sen vi sågs, så det var skitkul att få byta några ord och höra hur deras träning går etc. Anna berättade att hon och Andreas planerade ett nattpass mellan fredag och lördag, mer om de finns att läsa här.

På fredags lunch blev det en tur till gymet igen och den här gången avverkade jag ett progressivt distanspass. Startade 5:50-tempo och ökade sen varannan kilometer tills jag kom till 4:50-tempo. Avslutade med en kilometers nedjogg. Riktigt skönt pass måste jag säga. På eftermiddagen hämtade jag min dotter i skolan och vi åkte till stan och plockade upp min fru för en mysig födelsedagsmiddag för Alicia på TGI Fridays.

Efter det passet blev det ingen mer träning den veckan. I lördags var det först en massa bakning inför söndagens ”öppna hus” för Alicia, sen iväg till stallet för Alicias ridlektion. Hemma igen fortsatte bakandet innan det var dags att laga middag. Den dagen fanns det inte många minuter över för träning.

Söndagen inleddes även den med bakande och fixande innan gästerna började droppa in efter lunch, vilket för övrigt var något jag inte hann att få i mig. När de sista gästerna gick vid 17 var jag som en urvriden disktrasa, men tack vare en Hammer Bar så återfick jag tillräcklig energi för att åka till ICA och veckohandla, för att sen köpa med mig mat från McDonalds på vägen hem. LYCKA!!! Nedan några bilder på ”kak- och bullbordet” 🙂

Kettlebell

Publicerat: februari 5, 2011 i Allmänt, Kettlebell, Träning
1

Efter att ha läst Andreas blog samt pratat med honom så har jag blivit nyfiken på träning med kettlebell. Dels verkar det vara en tidseffektiv träning, vilket tilltalar mig väldigt. Dessutom ska det ge allmänstyrka som man har nytta av i vardagslivet, något som jag ser som en ännu större fördel. Eftersom har haft problem med min rygg sen innan tonåren så behöver jag bli bättre på att hitta övningar som hjälper min corestyrka. Dels ”lider” jag av att nästan helt saknar svank, vilket ger extra tryck på kotorna i ländryggen, dels har jag scolios, vilket typ 1/3 av alla har mer eller mindre. Sen jag började springa så har muskulaturen i ryggen stärkts avsevärt. Dessutom har de prehabövningar som Andreas gett mig hjälpt oerhört mycket för att stärka de små stabiliserande musklerna kring ryggraden, vilket gjort att jag sällan upplever problem med ryggen numera.

I torsdag träffade jag Andreas på hans arbete och fick en genomgång av Kettlebell-träning. Han gick igenom ett flertal basövningar och variationer. Jag passade även på att filma honom så att jag kan friska upp minnet då och då.
Nu väntar jag på att få mina egna kettlebells så att jag kan testa själv. Rapport kommer så småningom.

Jag är lite rastlös vad gäller alternativ träning. Träning mha Xbox var lite nyhetens behag, men nu var det ett tag sen sist. I takt med att löpträningen stegras så minskar tid/lust för alternativ träning.

En tanke jag haft är att träna periodiserat även vad gäller styrka, fast spegelvänt löpningen. När jag har vilovecka med löpningen så ska jag ha min tyngsta styrkevecka och tvärtom. Kanske inte det bästa sättet för att utvecklas, eftersom periodisering är tänkt att stegras och inte tvärtom, men för min del så är löpningen det primära och går alltså först.

Åsikter och funderingar mottages tacksamt! Vad skulle ni ge mig för råd?

Växla ned

Publicerat: februari 3, 2011 i Allmänt, Energi, Kosttillskott, Utrustning
0

Ännu en träningsperiod är avklarad och jag ser fram emot en vecka med alternativ träning och lite mindre löpning. Under förra veckan, den hårda avslutande, så har jag inte tränat något alls vid sidan av löpningen, bortsett från några prehab-övningar på morgnarna.

Med start på måndagen så inleddes träningsveckan med ett långpass. Söndagens långpass satt till viss del kvar i kroppen, men den kändes ändå förhållandevis smidig. Precis som dagen innan så valde jag att ta Vespa före och bara addera energi när jag kände att det behövdes. Normalt sett vill jag inte göra på det sättet eftersom det är näst intill omöjligt att äta ikapp när väl energinivån är så låg att det känns. Jag håller fortfarande på att utforska Vespa och hur det ska fungera optimalt för just mig.

Jag valde att ta med två flaskor med vatten, en i handen och en i vätskebältet, vilket gav totalt 12 dl. Dessutom hade jag med mig gel samt Perpetuem Solids. Jag tog samma väg som dagen innan, dvs från Frösunda och via Stocksund sprang jag längs vattnet till Djursholm, där jag vände tillbaka. Det var lite segt generellt från 15 km, men först runt 20 km som jag kände av energibristen. Den sista biten hem var faktiskt något av en kamp, då jag kände mig i princip helt tom. Pulsmätningen började strula redan från start, så den stängde jag av efter en mil.
Hem kom jag iallafall till slut och kunde summera passet till 25 km @ 6:17.

I tisdags kväll var det dags för favoritpasset igen, backintervaller. 6x 35 sekunder med 90 sekunders vila. För er som missat det så älskar jag backintervaller. Det här passet är ett riktigt snabbt pass, det går att klämma in på under 25 minuter. Jag värmde upp ca 2 km och brände sen av intervall efter intervall efter bästa förmåga. Fegade lite väl mycket under de första 3 och snittade 4:20, men gasade på under de sista 3 och snittade då 4:05. Joggade hem och var klar med passet på 29 minuter! Kände mig ruskigt pigg i kroppen och hade nog utan problem kunnat klämma ur mig ytterligare 3-4 intervaller, men insåg at kroppen behövde vila lite efter två dagars långpass. Fruktade dock att intervallerna inte gett så mycket.

I onsdags hade jag vilodag och fick då även ett kvitto på att backintervallerna hade gett något, då jag hade träningsvärk i bl.a. rumpan, skönt! Planerade att köra någon sorts träning, men det blev aldrig av.

Torsdag lunch gick jag ned på gymet och gjorde 13 km distanspass på bandet, ett s k 75%-pass som flöt på bra. Inget att skriva hem om som vanligt.

Fredagens fartlekspass förlades även det till bandet. 13 km stod på schemat och lades upp som tidigare fartlekspass med 2 km uppvärmning och sen 500 meter fart, 500 meter jogg, 1000 meter fart, 500 meter vila. Upprepade det ett fyra gånger och avslutade sista kilometern med en spurt. Efter det passet tog det en stund att återhämta mig.
En fascinerande detalj är att jag vägde mig innan och efter passet och det visade sig att jag tappat över 1,5 kg, trots att jag druckit 6 dl vätska under själva passet och 3-4 dl direkt efter. Trodde inte det var fysiskt möjligt att svettas så mycket.

Söndagen kom och det var dags för ett längre långpass. Vid 11-tiden kom jag till slut iväg. Den här gången valde jag vanlig Perpetuem som jag blandade en 4-timmarsflaska av. Laddade ryggan med vatten och stoppade på mig några gel och Perpetuem Solids som alternativ om andan skulle falla på. Gav mig av mot Lidingö för att se om jag kunde ansluta till Team Stockholm Marathon, där min granne & kompis Karin sprang. Det visade sig vara allt för sent, men jag fortsatte ändå ut på ön för att utforska lite gammalt och nytt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter bron följde Lidingö Ultra-banan en bit tills jag inte kände igen mig längre. Virrade lite innan jag frågade om vägen, men blev ”lurad” in på en återvändsgränd. Efter några felspring så kom jag iallafall rätt och kunde fortsätta min upptäcksresa på Lidingö. Jag höll mig i möjligaste mån från de större vägarna för att få uppleva lite mer. Efter två mil på ön och nästan 30 km i benen var det dags att lämna Lidingö bakom mig. Kroppen och knoppen kändes fortfarande fräscha när jag sprang via Lappis, Bergshamra och längs Edsviken förbi Ulriksdal Slott. Där föddes tanken att lägga till lite extra distans, men en titt på klockan visade att jag skulle ha svårt att hinna med det.

Istället fick jag hålla mig till planen och vända kosan hemåt. När det var drygt kilometern kvar satte jag på musiken igen och upplevde plötsligt en rejäl ”runners high”. Sista sega uppförsbacken flög jag uppför med ett stort leende på läpparna, samtidigt som jag spelade lufttrummor. Hela kroppen spritte av glädje och jag blev nästan tårögd! Svårslagen känsla!

45 km @ 6:30 blev resultatet. Kroppen kändes inte alls trött, det fanns mycket kvar att ge. Tack vare Perpetuem så fanns det energi kvar och jag känner mig inte alls sliten. Jag var på väg att ta en gel vid 30-35 km, men bara för att jag är så förtjust i Äpple-kanel-smaken. Jag intog ca 800 kcal under knappt fem timmar, dvs drygt 160 kcal/timme, grymt bra med tanke på hur fräsch jag kände mig efteråt.

Väl hemma var det som vanligt dags för Recoverite, en dusch och sen hushållsbestyr. Laga middag stod näst på schemat. En öl hade smakat gott, men det hade jag inga hemma tyvärr, så det fick bli mjölk.

Nu följer en vilovecka, det ska bli lite skönt.

Ur askan i elden

Publicerat: januari 24, 2011 i Allmänt, Energi, Gnäll och ursäkter, Kosttillskott, Träning
1

Ännu en medelvecka har gått till ända och hårda veckan tar sin början. Nu är det inte långt kvar till TEC och det känns på flera sätt. Dels ökar träningsbelastningen och dels poppar TEC upp i huvudet i tid och otid, framförallt när det tar emot under ett pass. Då biter jag ihop och påminner mig själv om att TEC kommer bli ännu jävligare, så det är inte lönt att gnälla.

Veckans träning började med ett lugnt distanspass på löpbandet i måndags. 8 km i max 75% av maxpuls. Långpasset från söndagen hade inte lämnat några spår och passet flöt på bra. Detta pass gjorde jag på löpbandet.

I tisdags var det åter dags för backintervaller. Den här gången var det 6x 400 meter med 3 minuters vila som gällde. Värmde upp drygt 3 km innan jag satte fart. Intervallerna flöt på riktigt bra och jag lyckades hålla nästan identiskt tempo under varje intervall, samtidigt som jag lyckades ligga på gränsen rent ansträngningsmässigt och samtidigt orka alla intervallerna. Ett riktigt lyckat pass. Sa jag att jag ÄLSKAR backintervaller?

I onsdags var det dags för fjärde passet på lika många dagar. Kroppen kändes fortfarande fräsch, men mentalt så var jag lite extra trött. Jag hade besök av kollegor från England och hade kört omkring med dem under dagen samt suttit i möten.
Passet för dagen var ett 13 km distanspass (max 75%), så det var ganska skönt. Gick ned till gymet på kvällen och sprang medan jag tittade på TV. Helt ok.

Torsdagen var vilodag och det passade mig mer än bra. Efter ännu en dag med mina engelska kollegor så var det skönt att bara slappa efter jobbet. Nog för att jag älskar att träna, men ibland är det jävligt skönt att slippa. Trots det fick jag ångest för att jag inte tränade… Go figure.

I fredags var det dags igen och på schemat stod 13 km fartlek, ett pass som jag tidigare gjort på bandet några gånger med lyckat resultat, så det fick bli så igen. Värmde upp två kilometer och körde sen 500 meter fartökning (ca 4:45) följt av 500 meter jogg (ca 5:45), därefter 1 km fartökning (ca 5:00) följt av 500 meter jogg (ca 5:45). Följde det mönstret resten av passet och avslutade med en rejäl spurt. Min fotpod, som jag för övrigt har kalibrerat några gånger, beslöt sig för att inte fungera optimalt, medan pulsmätningen för en gångs skull fungerade ypperligt. Underligt.

Lördag var som vanligt vilodag vad gäller träningen.

I söndags var jag först och veckohandlade på morgonen. Väl hemma igen så städade jag lägenheten innan jag började förbereda mig inför dagens långpass. Glömde helt bort att äta mellanmål, så jag försökte kompensera genom att ta en Vespa och sen äta en näve nötter och russin. Fyllde ryggan med vatten och packade ned två gel samt Perpetuem Solids och gav mig sen av.
Det har blivit väldigt svårt att hitta inspirerande rundor på sistone. Vintern har gjort det än svårare då man plötsligt kan hamna på oplogade gångvägar och tvingas tillbaka eller långa omvägar.
Jag valde att springa mot Bergshamra och via Stocksund bort mot Djursholm. Efter Näsbypark sprang jag under E18 och hamnade plötsligt vid en sjö som kändes bekant. Jag hade kommit till TEC-spåret! Följde den en bit tills jag kom till cykelbanan ett stenkast från Ensta Krog. Följde cykelbanan mot Näsbypark och följde sen lite nya vägar och stigar tillbaka. Blev omsprungen av en ”äldre” kille strax efter Näsby Slott och han skulle uppenbarligen samma håll som jag, så jag tog rygg på honom. Låg ca 5-7 meter efter honom en halvmil tills han började krokna och jag gick upp bredvid honom i en backe. Frågade hur han mådde och så vips hade jag sällskap. Det visade sig att 47-åriga Johan var läkare men forskade numera på KI (typ nåt om hjärtat) höll på med triathlon på motionsnivå. Vi sprang ihop till Stocksund, där han bodde. Riktigt roligt att göra nya bekantskaper! Nu hade jag ca 5 km kvar, men krafterna var det inget fel på, tvärtom. Under passet hade jag ätit en gel och två Perpetuem Solids, total ca 150 kcal,  men led inte av nån energibrist, toppen!

Väl hemma vid porten kunde jag konstatera att passet blivit väldigt lyckat. Energimässigt hade det funkat jättebra och passet i sig var roligt då jag fått se helt nya områden samt stiftat en ny, om än flyktig, bekantskap. 35 km @ 5:56 med 148 bpm (74%) puls var ett kvitto på att formen var helt ok.

Nu väntar hårda veckan, det ska bli intressant!

 

 

Lätta veckan är över, nu trappas det upp!

Publicerat: januari 16, 2011 i Allmänt, Energi, Kosttillskott, Träning
2

Veckan som gått har varit bra rent träningsmässigt, men även mentalt. Med det menar jag att motivationen har återvänt och jag är peppad inför kommande utmaningar. Det var när jag träffade Andreas i veckan som jag kände att jag återfick motivationen igen och det är ju en av många anledningar till att man har en coach. Vi diskuterade och planerade framförallt min träning och målsättning inför TEC, men jag fick även chansen höra mer om äventyret Across The Years.

Veckan började dock med ett misslyckat pass. På schemat stod tempo 10 km, vilket betydde 2 km uppvärmning, 6 km i 4:45-tempo (10K fart) och avsluta med 2 km nedjogg. Jag valde att förlägga det på bandet, dels pga underlaget ute, men framförallt för att min dotter var hemma och jag ville inte springa för långt bort när hon var ensam hemma.
Värmde således upp och satte sen av i 4:45- tempo, vilket kändes ok i början, men efter knappt 2 km kände jag att jag behövde en paus. Jag tryckte på paus, snöt mig och drack lite och körde sen vidare. Ytterligare en km avverkades, men jag kände att det inte funkade. Jag hade inget att ge! Pausade ca 10-15 sekunder och fortsatte igen, för att sen upprepa det varje kilometer. Besvikelsen var stor när jag insåg att jag inte hade farten i mig, åtminstone inte den dagen. Kände mig riktigt patetisk, men insåg även att jag inte gjort ett fartpass på flera månader, så det var kanske inte så himla konstigt.
I tisdags var det löpvila, så istället körde jag två omgångar Your Shape Atletiskt Program.

Onsdagens pass var 13 km @ 75% HRmax, vilket jag gjorde på bandet. Inte mycket att skriva hem om direkt, det var bara att göra.

I torsdags var det ÄNTLIGEN dags för backintervaller, min absoluta favorit! Jag älskar känslan när jag får ta i så det nästan svider i musklerna och det känns som jag springer fort som faan, men inser att benen knappt rör sig pga mjölksyran. Dödsskönt lidande!
Passet består av 8 x 35 sekunder med 90 sekunders vila. Inte så grisigt som det kan vara när man t.ex. bara har 60 sekunders vila.
Värmde iaf upp 2 km och kom fram till backen jag valt för ändamålet. Pga underlaget valde jag en cykel- och gångväg som var någorlunda plogad. Normalt sett använder jag den backen för mina 400 meters backintervaller, men den fick duga även till dessa korta.
Rev sen av min intervaller en efter en och älskade varenda minut. Lyckades hålla jämn fart under alla och krämade sen på rejält på sista för att klämma ut det sista ur benen. Det blev ett sånt där pass som man ler åt på vägen tillbaka.

I fredags vilade jag från löpningen, men körde istället två omgångar Your Shape och la in mage- och armträning emellan. Man kan ju inte vila helt lixom.

Lördag blev iallfall en vilodag, då den var fylld med en massa andra aktiviteter med avslutande middag + bubbel och öl hos våra vänner som bor granne.

Idag var det så dags för långpass. Strax innan tolv tog jag en Vespa, laddade ryggan med vatten och packade några Perpetuem Solids samt en gel och gav mig ut. Valde dubbat framför GoreTex, vilket visade sig var rätt val, även om jag gärna sett att jag haft både och. Det regnade och var slaskigt och framförallt blankis! Dubbarna bet bra, så det var inga problem. Däremot var det lite kallt om fötterna då jag envisades med att trampa i ganska många vattenpölar under passet. Passet flöt på bra och efter en mil tog jag min första Perpetuem Solids. Höll mig sen fram till 15 km då jag tog gelen. Jag ville försöka låta Vespa göra grovjobbet och bara addera lite energi i taget. En Perpetuem Solids innehåller ca 33 kcal, vilket gör det enkelt att portionera. Jag tog sen en Perpetuem Solids var 5:e kilometer och höll mig bra på det. Det blev totalt tre stycken och en gel, vilket blir drygt 180 kcal på 28 kilometer, utan att känna av minsta tecken på energibrist. Jag hade inte ätit något på nästan 4 timmar innan passet, så jag hade inte de bästa förutsättningarna heller, men det gick ju bra.

Efteråt vankades det varmkorv med bröd och det sköljdes ned med Recoverite innan det var dags för dusch och bad. Tog en portion Recoverite efteråt, samtidigt som jag satte degen inför vårt semmelbak. När det var klart var det dags att fixa middag, som bestod av delvis hemmagjord pizza.

Nu ska jag slå mig ned i soffan och njuta av de sista timmarna av söndagen! I morgon fortsätter träningen, så det gäller att återhämta sig!

Viloveckan avklarad

Publicerat: januari 10, 2011 i Allmänt, Träning
0

Nyss hemkommen efter veckans sista pass och har hunnit duscha samt förtära lite Recoverite, en Hammer Bar och ett stort glas O’boy, de två senaste som lunch.
Slog mig ned framför datorn för att ta en titt på hur passet såg ut på Garmin Connect och  kom på att jag helt glömt bort att skriva ett blogginlägg sen nyår.

Många gånger, när jag varit ute på långpass eller längre distanspass, så har jag tänkt att det vore toppen att kunna diktera bloginlägg medan jag sprang. Det poppar upp så mycket saker i huvudet när an springer, men väl hemma igen så är det som bortblåst. Kanske ska jag börja filma mig åxå? Jag har sett några av Andreas videobloggar och funderat på att testa någon gång, men det har inte blivit av ännu.

På tal om Andreas så genomförde han tävlingen Across The Years i Phoenix, Arizona, under nyårshelgen. Han sprang i 72 timmar och tillryggalade under den tiden 384 km! Han slog det gamla svenska rekordet på 72 timmar med över 100 km! Läs mer på Andreas blog och missa inte hans videoblogg från loppet som finns där. Han kammade hem en delad andraplats, klart bättre än han hade hoppats. Stort grattis Andreas!
Värt att notera är att Andreas byggde sin energistrategi med Perpetuem som grund. Dessutom använde han Anti Fatigue samt Endurolytes för att bl a undvika kramp och hålla benen fräscha så gott det gick.

Veckan som gått var alltså min vilovecka och innehöll bara distanspass av olika längd. Det blev 5 km i måndags (löpband), 12 km i onsdags (löpband), 15 km i fredags (ute) och avslutningsvis 17 km i söndags. Det enda förutbestämda med dessa pass var längden, resten var upp till mig.

Det är skönt att kunna springa som jag själv vill ibland, även om träningseffekten inte blir optimal. De flesta av oss springer för snabbt på de långsamma passen och för långsamt på de snabba passen. Det är lätt att springa i den fart som känns bäst, men det är ganska sällan som det ger optimal träningseffekt. Om man ändå ska ge sig ut och springa i 1-2 timmar så kan man ju se till att utnyttja tiden på bästa sätt, eller? Nåväl, alla har sina egna mål och anledningar till att de tränar. Det ska ju vara roligt också, annars kan man ju drabbas av motivationsbrist, något som jag själv gjorde nyligen.

Utöver veckans löpning så har jag även passat på att köra ett antal pass framför TV’n, med hjälp av Your Shape. Testade att köra ett 14 minuterspass som kallades Atletisk träning, direkt efter mitt ordinarie 34 minutersprogram. Atletisk träning innebar diverse övningar som ska vara extra bra för ”atleter” som mig 🙂 , roligt och framförallt jobbigt, vilket naturligtvis är en ypperlig kombination.

Dags att ta sig an en ny vecka med jobb och träning!

Gott nytt år!

Publicerat: januari 3, 2011 i Allmänt, Energi, Kosttillskott, Träning, Utrustning
2

Så var det dags att börja gå upp kl 5:45 som vanligt. Man vänjer sig snabbt vid att vara ledig minsann. Det har blivit många sena kvällar på sistone, men nu är det slut på det. Den här veckan är å andra sidan ganska kort, så det blir något av en mjukstart.

Jag fick tillslut igång min fotpod i torsdags eftermiddag och förlade den dagens 16 km distanspass (i max 75% av MRmax) till löpbandet. Valde bandet som har TV rakt framför/ovanför och trummade sen på. Det gick riktigt bra och tristessen lyste faktiskt med sin frånvaro.

På nyårsaftons förmiddag var det dags att upprepa bedriften, men jag valde att korta ned distansen till 10 km och lägga in 35 minuter toningsprogram (Your Shape) istället. Körde först det och gick sen ned till gymet och ”rev av” 10 km (i max 75% av MRmax) på bandet.

Nyåret firades sedan in hos goda vänner i Vallentuna, där vi även sov över. Nyårsdagen blev en lugn historia som mestadels spenderades i TV-soffan. Ingen träning den dagen inte. 🙂

I söndags var det däremot dags att snöra på sig IceBugs’en och ge sig ut på ett långpass. Hårda veckan skulle krönas med ett 37 km-pass och vid 12-tiden gav jag mig av. Hade laddat ryggan med vatten och tagit en Vespa, samt blandat till en flaska med Perpetuem. Satte av mot Danderyd där mötte jag upp med vår granne Karin, som var där på möte och hade bestämt sig för att springa hem. Hennes plan för dagen var 17 km, så jag föreslog att hon hängde med mig runt Edsviken, vilket jag beräknade till drygt 17 km, ”give or take”. Karin tränar inför sitt första Stockholm Marathon. Hennes längsta distans hittills är Lidingöloppets 30 km.

Det bjöds på skiftande underlag, men mestadels var det fullt löpbart och vädret visade sig från sin bättre sida. Typ 4-5 minusgrader och ingen vind att tala om gjorde det behagligt att springa. Vi rundade Edsviken och när 17 km var avverkade var det fortfarande en bra bit kvar. Karin hade ju planerat för 17 km och hade bara med sig några små Perfecta-flaskor med Enervit-dryck, så jag bjöd henne på Perpetuem Solid och vatten för att hon inte skulle klappa ihop helt. När jag lämnade henne vid porten hade det blivit ca 22 km, så jag får nog se över min överslagsräkning i framtiden…

Jag fortsatte mitt långpass med att följa Brunnsviken ned till Haga Forum, där jag vek av mot KS och följde Solnavägen en bit innan jag svängde av mot Haga Norra och sen följde cykelvägen till Järva Krog och hem igen. Jag missbedömde distansen en smula och kom fram en kilometer för tidigt, men då fick det vara nog. Passet summerades till 36 km @ 6:30 med 150 bpm (75%) snittpuls. Helt ok med tanke på underlag.

Duschade länge och avslutade med ett varmt bad medan jag ”smuttade” på min Recoverite. Det var ett tag sen jag kom upp i dessa distanser och det kändes faktiskt i benen efteråt. Underlaget sliter ju lite extra, men det är  å andra sidan bara extra träning.

Nu är det dags för en vilovecka, det ska faktiskt bli lite skönt. 🙂

Dags för nya tag

Publicerat: december 30, 2010 i Allmänt, Träning
0

Så har julhelgen passerat och vi går mot ett nytt år, det ska bli spännande att se vad det har i beredskap. Det är nu drygt 3 månader kvar till TEC och min träning inför det är lite haltande. Som jag skrivit tidigare så är motivationen inte alltid på topp, vilket naturligtvis går ut över träningen. Jag är inte längre lika angelägen att komma ut genom dörren och avverka några mil i kyla och snömodd.

Under julhelgen har träningen fått stryka på foten en aning till förmån för middagar och annat. På julafton blev det en mil på löpbandet, men sen blev det ingen mer löpning. Däremot blev det några pass framför TV’n mha Your Shape under helgen. Dessutom köpte jag Zumba Fitness till min fru och var naturligtvis tvungen att testa det själv.
Det liknade nog mest ett anfall av något slag, men det underhöll iaf de övriga familjemedlemmarna. 25 minuter som jag aldrig glömmer. Det är nog ganska jobbigt när man väl hänger med, men eftersom jag mest stod och ryckte i armar och ben så blev det aldrig direkt jobbigt. Jag ger dock inte upp utan ska göra något pass i veckan som alternativ träning.

I måndags fick jag till ett 20 km kort långpass. Det blev ett mellanting mellan distanspass och långpass. Underlaget bjöd på en del motstånd, så pulsen blev aningen högre än  önskat, medan tempot låg på ”lagoma” 6:00 min/km.

I tisdags var det dags att upprepa förra veckans fartlek på bandet, ett pass som jag faktiskt tyckte var riktigt roligt. Väl nere på gymet så fick jag inte igång fotpoden, trots att jag bytte batteri innan jag gick hemifrån. Efter en del strulande så gav jag upp och bestämde mig för att springa efter tid istället.

Satte bandet på 1,5 graders lutning och värmde sen upp 10 minuter innan jag satte av på mina ”intervaller”. Varvade 2,5 min fartökning med 2,5 minuters vila. Slängde in en 5 minuters ökning på nåt ställe åxå. Det funkade ganska bra, men roligast hade varit att veta tempot. Jag är ju lite av en statistikfascist, så jag vill veta allt som händer. Pulsmätningen lämnade som vanligt en del att önska, så den gick inte heller att lite på. Snittade nånstans runt 160 bpm (80%). Tur att passet inte var beroende av pulsmätningen. Totalt blev det lite styvt 70 minuter och jag fick ihop elva fartökningar, några fler än planerat.

På förmiddagen hade jag lurat Janica att påbörja sin personliga träning på Your Shape. Hon valde ett s k toningsprogram som visade sig vara rejält jobbigt, speciellt för ben- och rumpmusklerna. Jag var naturligtvis tvungen att testa samma program och fick mig en rejäl genomkörare på köpet. Ett perfekt komplement till löpningen!

Janica började få träningsvärk redan samma dag och dagen efter var hon helt förstörd! Jag kände av träningen, men led som tur var inte tillnärmelsevis lika mycket. Dock tränar jag ju mina benmuskler lite mer än vad hon gör, så det vore väl faan om jag inte tålde lite mer.

I går (onsdag) var det löpvila, så jag körde i genom Your Shape-programmet, några pass boxercise och avslutade sen med bollövningar och magträning.

Idag är det dags för 16 km distans i 75% av HRmax. Förmodligen blir det utomhus, men om jag får igång fotpoden kanske jag tar det inomhus, vi får väl se.

Fartlek

Publicerat: december 22, 2010 i Allmänt, Träning
2

Dagens träning bestod först i ett 20 minuter långt
fettförbränningspass följt av några pass boxercise, allt med hjälp
av Xbox och kinect. Riktigt svettigt och roligt. Efter det bar det
av till gymet för att genomföra dagens löpning, som idag bestod av
14 km fartlek.

Jag skulle egentligen gjort det igår, men fick
flytta det till idag. Eftersom kvicksilvret bestämt sig för att
sjunka ytterligare så valde jag bandet. Fartlek i temperatur under
-10 funkar dåligt för mig. Mina lungor gillar inte alls det,
dessutom gillar inte resten av min kropp kyla heller. Löpband är ju
normalt inte något jag gillar, men intervaller och fartlek fungerar
faktiskt bra då det händer något hela tiden som gör att tristessen
inte får fäste.

Jag värmde först upp två kilometer och började sen
själva fartlekspasset. Jag varvade 500 meter fartökning med 500
meters vila, för att sen göra 1000 meter följt av 500 meters vila.
Körde så genom hela passet. Det funkade riktigt bra och det blev
aldrig det minsta långtråkigt. Bandet satte jag på 1,5 grader för
att simulera motståndet man får utomhus. Ett riktigt lyckat pass
som jag garanterat kommer vilja upprepa.

Efter ett sånt pass satt det fint med Recoverite för att påskynda återhämtningen och fylla
på förråden, innan det var dags för dusch och sen iväg till Solna för julhandlande.

God Jul!

Kinect är här

Publicerat: december 20, 2010 i Allmänt, Energi, Kosttillskott, Träning
0

Efter enträget tjatande på min fru så fick jag till slut tillåtelse att inhandla en Kinect till vår Xbox. För er som inte känner till Kinect så är det, enkelt uttryckt, en kamera och sensor som kopplas till Xbox’en. Den gör att man kan spela med kroppen som kontroll. Dessutom köpte jag träningsprogrammet Your Shape – Fitness Evolved. Jag är ganska skeptiskt till alla träningsprogram som finns till datorer och konsoler, men tyckte ändå att detta program i kombination med Kinect hade potential.
Eftersom man slipper ha några extra grejor till Your Shape – Fitness Evolved på Kinect, till skillnad från liknande till Wii eller PS3, och att programmet blir interaktivt tack vare Kinect så kändes det rätt.

Your Shape – Fitness Evolved innehåller en uppsjö av träningsvariationer. Allt från färdiga program för både män och kvinnor, till så kallade gymspel och Zen/Yoga.
Jag testade först ett par boxningspass och insåg ganska snabbt att jag skulle ha nytta av detta, för jag suger verkligen på slag- och sparkkombinationer. Även de mest simpla!

Nästa test var Personlig träning, där man dels svarar på några enkla frågor och dessutom får göra ett fitnesstest som ska avgöra vilken nivå man ligger på. Därefter valde jag Men’s Health Fettförbränningsprogram som är 20 minuter. Programmet var enkelt och effektivt. Utfall, bensax (som utfall men man hoppar upp och byter ben), sittande axelpress m fl. Tre övningar per set och 6 set totalt. Jag var ganska svettig efteråt kan jag säga, bensaxen formligen mördade! Träningsvärken var brutal dagarna efteråt!

Nästa träningsprogram på min frus önskelista är Zumba Fitness, men även jag tänker ge det en ärlig chans. Det kan nog göra underverk för både koordination och bålstyrka.

Förra veckan var min lätta vecka och de pass som genomfördes var följande:

Måndag: 14 km fartlek. Skrev om det i senaste inlägget.

Onsdag: 14 km distans där jag skulle ligga under 75% av maxpuls. Inte snabbt, men långsamt…

Fredag: 15 km distanspass, även detta med målet att ligga under 75% av maxpuls. Snömodden gjorde allt för att göra det så tungt som möjligt! Snittade 6:15!!!

Söndag: 27 km långpass. Kom i väg vid 11 och sprang mot Norrtull. Valde cykelvägar och trottoarer i förhoppningen att det skulle vara bättre än stigarna kring Brunnsviken. plogbilarna hade inte gjort något underverk ännu, så det blev löpning i snömodd. Jag sprang vidare mot Roslagstull och vände blicken norrut tills jag nådde Bergshamra, där jag vek av mot Ulriksdals slott och kom ned till Edsvikens västra sida. Stigarna var långt ifrån upptrampade, så jag fick kämpa några kilometer innan jag gav upp och sökte mig mot bebyggelse och bättre fotfäste. Hittade ut på Sollentunavägen och följde den tillbaka mot Solna och ned till Hagaparken i höjd med Haga Norra, där jag vände hemåt igen.

Efter 27 km i snömodd var det skönt att vara hemma. Vinden hade ökat och snön började göra ont i ögonen. Snitttempot stannade på drygt 6:30 och pulsen under 150 bpm. Ett ganska lagom pass med andra ord.

Dett a var även första gången jag testade Perpetuem Solids, vilket var en lite intressant upplevelse. Mer om det i senare inlägg.

Äldre inlägg
Senare inlägg