Inlägg märkta ‘IceBugs’

Barmark

Publicerat: mars 11, 2013 i Allmänt, Träning
Etiketter:, , , , , , ,

Efter besöket hos Jenny i måndags var jag lite extra försiktig under mitt första löppass på onsdagen. Kortade av det lite när jag fick känningar i knät och nöjde mig med 14 km. Hoppade dessutom över mitt planerade backträningspass i torsdags och körde istället Insanity, eftersom jag då kan styra lite mer över hur jag belastar och får dessutom ett rejält träningspass.

I fredags sken solen och det var vår i luften när jag gav mig ut. Valde för första gången på flera månader att inte springa i IceBugs, utan tog istället mina trotjänare TNF Single Track. Jag ville känna asfalt under fötterna isf is och snö som dominerat så länge. Satte av mot Sollentuna och sprang på nästan helt torra cykel- och gångvägar hela vägen dit och hem. Tack vare greppet på asfalt, och kanske även det fina vädret, blev tempot dessutom relativt högt. 16 km @ 5:14 med ganska låg puls var överraskande resultat med tanke på hur lätt det kändes. Det snabbaste jag sprungit sen snön la sig över Stockholm iaf. Ett uppfriskande pass på flera sätt. Det kändes dessutom bra i knät hela tiden.

I går var det så dags för långpass och på schemat stod 35 km kuperat. Eftersom det fortfarande inte går att springa i Ursvik, och med blodad tand från fredagens asfaltslöpning, så valde jag åter att hålla mig på gång- och cykelvägar och sökte mig istället till alla backar jag kände till eller kunde hitta på vägen. Från Frösunda gick färden norrut via Bergshamra och Danderyd, till Edsberg och sen söderut igen via Järva och Sollentuna.

Jag försökte i möjligaste mån att springa på, för mig, okända vägar vilket gjorde större delen av passet till något nytt. Jag hade strålande solsken under nästan hela passet, men värmen kom aldrig riktigt upp i fredagens kaliber. Mina tunna vantar åkte av och på flera gånger och buffen fick sitta på hela tiden. Tempot var återigen ganska hyggligt och trots att jag endast tittade på klockan sporadiskt för att hålla koll på distansen, så insåg jag att det gick snabbare än det brukar.

Jag kortade av passet en smula pga tidsbrist, men fick ändå ihop drygt 30 km strax över 5:30-tempo med låg puls. Ännu ett lyckat pass alltså. Det är nog vårkänslor i benen just nu.

Den här veckan ska jag till Odense i Danmark onsdag till fredag. Jag packar naturligtvis träningskläder och hoppas hinna med en runda eller två. Dessutom har jag alla Insanity-pass på min iPad så att jag kan köra pass även när jag reser. Vi får se hur veckan blir.

20130311-172811.jpg
Bild från SUM påminner om hur fantastiskt det är med barmark. Längtar tills all snö är borta!

Annons

Termometern visade 9 grader på söndagsmorgonen, kallare än på länge. Eftersom jag skulle springa långpass, det första på väldigt länge, så kändes det lite trist att Bore valt just denna dag att sänka kvicksilvret. Som tur var hade jag kollat väderprognosen redan dagarna före och var beredd på att det skulle bli kallt. Dessutom råkade jag i fredags hitta en ny löpartröja, en 2XU Thermal Compression, en lite tjockare kompressionströja med flossad insida. Normalt springer jag med Icebreakers tunna och varma underställströja, men jag tycker inte att de räcker under 5 minusgrader. Dessutom sitter de inte så tajt som jag vill och har tyvärr mer än en gång orsakat skavsår.

20130114-074951.jpg

Strax innan kl 10 drog jag så på mig den kompletta vinterstassen: CEP kompressionsstrumpor, CW-X kompressionstights (vinter), 2XU Thermal kompressionströja med tunnt Icebreaker underställ ovanpå, Gore Mythos jacka, handskar, windstopper-mössa, buff på huvudet och runt halsen. På fötterna satt som vanligt mina IceBugs. I handen hade jag en handjagare med 6 dl Perpetuem. Temperaturen hade nu stigit till ca 7 grader, vilket kändes lite mer behagligt. Det blåste lite sina ställen, men det i det stora hela var det helt ok, jag var ju klädd för vädret.

Gav mig så av norrut tills jag kom till Norrvikens södra strand efter drygt 12 km, där vände jag hemåt igen. Jag höll mig till cykelvägar och trottoarer för att slippa knöliga stigar, det har jag fått nog av efter de senaste rundorna kring Brunnsviken. I lurarna hade jag först URP som vanligt, som alltid är lika intressant och roligt. På hemvägen lyssnade jag på podcasten Talk Ultra som Andreas rekommenderat och det var åxå bra. De första avsnitten är lite trevande, men det blir bättre med tiden.
Kroppen svarade bra och det flöt på fint. Jag höll en behaglig ansträngningsnivå och lyssnade på kroppen hela tiden. Högerfoten började ömma efter halva rundan, men det höll sig i schack som tur var. Solen kom fram på hemvägen och vädret blev alldeles strålande fint, vilket höjde humöret ytterligare.

20130114-092651.jpg
Norrvikens södra strand.

Efter 25 km var jag hemma igen och kunde konstatera att jag snittat 5:45-tempo med en snittpuls på 76%, vilket var långt över förväntan.

Tröjan från 2XU fungerade oerhört bra. Jag höll värmen helt perfekt under hela passet och kompressionen gjorde att jag slapp skav. Den satt som ett andra skinn. Riktigt bra köp som jag kommer ha mycket glädje av i vinter.

Äntligen känns det som om jag kommit igång med träningen på allvar igen. Fötterna känns klart mycket bättre, om än ömma de dagar jag springer. Mitt första utomhuspass sen i början av december var lite av en befrielse. Det har ju blivit några pass på bandet sen jag började springa igen. Fördelen med bandet är att jag kunnat kliva av om det gjort ont, vilket är svårt om man är ute och springer. Dessutom har jag kompletterat med styrketräning på gymet, nåt som jag åter fått smak för.

Första utomhuspasset blev en sväng runt Brunnsviken, vilket flöt på fint trots att det var rejält isigt på 2/3 av rundan. Mina IceBugs var ett väldigt bra val den dagen, annars hade jag stått på näsan mer än en gång. Jag bjöds på fantastiskt väder och det mesta kändes bra, lite pånyttfödelse på nåt sätt. Tog det försiktigt för att vänja kroppen och inte riskera något. framförallt tänker jag på mina fötter då. 14 km @ 5:45 blev resultatet

20130108-174834.jpg
På sina håll låg endast en sträng av is kvar på stigen, vilket liknade en ryggrad. Kanske Kung Bores ?

Efter några dagars löpvila blev det ytterligare ett varv runt viken, med några extra kilometer så jag fick ihop mina planerade 16 km. Gråmulet och trist, men det fina vädret tidigare hade töat bort mer av snön och endast den mest tilltrampade eller skuggade isen låg kvar. Tack vare bättre underlag blev tempot lite högre, medan ansträngningsgraden sjönk markant. Jag fick t.o.m. sträcka ut lite tidvis. 16 km @ 5:35 blev det denna gång.

20130108-175101.jpg

Igår vilade jag fötterna från löpningen och istället blev det 45 minuters kettlebell, min favoritträning efter löpningen. Körde ett pass i torsdags och hade fortfarande lite träningsvärk i måndags! Galet.

Idag blev än en gång ett varv runt viken och idag såg det annorlunda ut minsann. Morgonens snöfall hade lämnat både snö och slask efter sig. Det blev plötsligt dubbelt så jobbigt att ta sig fram. IceBugs i all ära, men på snömodd och slask är de i princip verkningslösa. Med söndagens pass i färskt minne och pigga ben gick jag ut för hårt och redan efter tre kilometer var min puls över 80%! Jag försökte ta det lugnt och återhämta mig men det var försent, jag fick dras med hög puls resten av passet. Det tidigare ojämna underlaget var nu täckt av snö, som på några ställen var över 20 cm djup, vilket gjorde det väldigt tungt och vingligt att springa. Skrapade med nöd och näppe ihop mina 14 km @ 5:45 men snittpulsen hamnade på nästan 82%! Började fundera på om jag har en infektion i kroppen, men jag är nog bara ur form helt enkelt. Det tar ju några veckor att komma ikapp.

20130108-175931.jpg Panoramabild över Brunnsviken i vinterskrud

De lopp jag tänkt springa i år inbegriper bl a Ursvik Ultra 75 km och TEC 50 miles. Anmälan till UU hade inte öppnat sist jag kollade i typ december och sen glömde jag bort det, tills idag.
Skulle precis anmäla mig när jag upptäckte att det går av stapeln helgen före TEC. Även om både UU och TEC är tänkta som träning så är det aningens tajt med en vecka, eller?
Kan inte riktigt bestämma mig nu, men det kanske fungerar trots allt. Jag hinner ju egentligen återhämta mig utan problem emellan loppen, så länge jag inte har skadat mig. Det blir ju i så fall två bra långpass av ganska olika karaktär. Jag blev först besviken, men ju mer jag tänker på det, desto mer sugen blir jag trots närheten mellan loppen. Jag tror minsann att jag får bolla det med Andreas…