Inlägg märkta ‘löpband’

Efter söndagens långpass tog jag löpvila på måndagen, för att istället köra ett Insanitypass innan det var dags att skjutsa dottern till friidrottsträningen. De tränar numera bara i en timme, vilket gör det snudd på omöjligt att hinna springa nåt vettigt pass under tiden, så jag satt och kollade på när ungarna blev drillade istället.

Insanitypassen blir roligare för varje gång. Jag orkar mer allt eftersom och hänger med bättre, vilken naturligtvis hjälper. Förra gången jag följde programmet så körde jag alltid passet på lunchen och löpningen innan middag. Det gjorde att löpningen blev lidande då jag inte hann att återhämta mig ordentligt. Dessutom körde jag Insanity 5-6 dagar/vecka, vilket tillsammans med löpningen slet rätt fint på kroppen. Den här gången tar jag det mer sporadiskt och känner efter så att det blir bättre balans. Nu går löpningen i förta hand och jag springer på lunchen och gör insanity innan middagen.

I tisdags tog jag mig runt Brunnsviken, men höll mig på asfalten istället för Hälsans Stig. Jag har nästan blivit lite beroende av asfalt, grepp och lite högre tempo. Det blev 12 km @ 5:10 och hela passet flöt på fint. Solen sken, men kvicksilvret ville tyvärr inte gå över nollan, så det blev buff och tunna handskar. Jag längtar verkligen efter korta tights och linne! Innan middag var det åter dags att köra ett pass insanity, sen var det sluttränat för den dagen.

Jag hade väldigt ont under knät hela natten och det höll mig tyvärr vaken en del. Kanske tränade jag för mycket och/eller för hårt? Svårt att säga. Hade egentligen tänkt springa innan jag flög till Danmark idag, men det smärtade så pass mycket att jag valde att stå över det.

Landade i CPH vid 15-tiden och tog tåget till Odense strax innan 16. Kom fram till hotellet vid 18:30 och kollade genast in gymet. Det fanns ett löpband som varken var nytt eller rymligt, men förmodligen skulle kunna duga för ett pass eller två. Eftersom jag inte kände något i benet tack vare att jag i princip suttit still i drygt fem timmar så var valet lätt. Jag svidade snabbt om och sen var det dags för långa backintervaller. Värmde upp i två kilometer och körde sen 6x 400 meter i 15% lutning med 3 minuters joggvila. Första intervallen gick lite för snabbt, men sen hittade jag ett tempo som blev så jobbigt att jag precis klarade hela intervallen.Det funkade över förväntan och blev ett riktigt jobbigt och lyckat pass. Kanske blir det fler pass på bandet innan jag åker hem på fredag?

20130313-221650.jpg

Varken nytt eller vidare rymligt, men det funkade

Annons

För tillfället är jag inne i en period av träningsmani. Efter decembers skrala träning och viktökning så ger jag nu järnet för att snabbt komma i form igen. Jag har inte ställt mig på vågen på några veckor och ska inte göra det förrän den 1 februari som tidigast. Matt Fitzgeralds bok (Racing Weight) har gett svar på många frågor jag haft och jag lär mig mer för varje dag. Mycket intressant läsning, så jag rekommenderar den starkt. Det är dock INTE en bok om bantning eller dieter, det ska förtydligas.

Det fungerar superbra att inte äta några som helst godsaker på vardagar, jag är väldigt sällan sugen numera. Den första veckan var lite småjobbig av och till,  men nu är hjärnan inställd på att inte sukta efter det. Visst händer det att jag blir sötsugen, men då finns det alltid en frukt i närheten. Dessutom fungerar en proteinshake grymt bra åxå. Det är mättande, tar bort allt sötsug samt ger lite extra protein, även om det sällan behövs extra proteintillskott, men det är bättre än godis iaf.

Förra veckan fick jag in bra träning alla dagar utom lördag, som alltid är en vilodag för mig. Schemat såg ut så här:

Måndag: 70 min styrketräning på lunchen och 12 km normal distans på kvällen
Tisdag: 40 min kettlebell (ett lite snabbare pass pga tidsbrist)
Onsdag: 12 km distans med tempoökning i mitten.
Torsdag: 70 min styrketräning.
Fredag: 14 km normal distans
Söndag: 28 km långpass

Planen är att fortsätta enligt det här mönstret ett tag till, dvs träning minst 6 dagar/vecka och ibland dubbla pass. Löpningen kommer att bli lite tuffare framöver, med backintervaller varje vecka, så jag får lyssna på kroppen ordentligt. Just nu känns det iallafall superbra och jag är fokuserad på att bli riktigt fit. Målet är ju delvis att tappa några kilo för att se om jag kan bli snabbare på kuppen.

En övning, eller snarare ett program i programmet,  som jag gör under mitt styrkepass är en iOS-app som heter 6 pack abs workout av Adrian James.  Den innehåller ett stort antal magövningar och färdiga workouts. Grym app med bra förklaringar och videosnuttar så att man fattar hur övningarna går till. Jag gör Intermediate workout tre gånger under ett styrkepass, vilket ger en väldigt bra genomgång av hela magmuskulaturen. Söker man på Adrian James på Apple App Store så finns det en uppsjö träningsappar. Jag tänkte testa några andra åxå för skoj skull.

IMG_4462  IMG_4463  IMG_4465 IMG_4464

Mitt styrketräningsprogram ser ut ungefär så här:

Armhävningar
Axlar (hantellyft/gummiband åt sidan)Bicepscurl (gummiband)
Knäböj utan vikt
6 Pack Abs-programmet
Utfall utan vikt
Chin ups
Plankan
Plankan sidor

Detta gör jag 3 varv och det tar ca 70 minuter. Ibland lagar jag mat samtidigt och då tenderar det ta lite längre tid. Sista varvet försöker jag maxa de flesta övningar för att vrida ur ordentligt. Jag brukar byta ut övningar av och till för att göra det lite mer intressant, men inga stora förändringar.

Den här veckan flyter träningen på lika fint som förra veckan och jag hoppas det fortsätter så. Ju mer tränar desto mer vill jag träna, det blir ju som ett gift, men det behöver jag knappast berätta för er, det vet ni ju redan.

Äntligen känns det som om jag kommit igång med träningen på allvar igen. Fötterna känns klart mycket bättre, om än ömma de dagar jag springer. Mitt första utomhuspass sen i början av december var lite av en befrielse. Det har ju blivit några pass på bandet sen jag började springa igen. Fördelen med bandet är att jag kunnat kliva av om det gjort ont, vilket är svårt om man är ute och springer. Dessutom har jag kompletterat med styrketräning på gymet, nåt som jag åter fått smak för.

Första utomhuspasset blev en sväng runt Brunnsviken, vilket flöt på fint trots att det var rejält isigt på 2/3 av rundan. Mina IceBugs var ett väldigt bra val den dagen, annars hade jag stått på näsan mer än en gång. Jag bjöds på fantastiskt väder och det mesta kändes bra, lite pånyttfödelse på nåt sätt. Tog det försiktigt för att vänja kroppen och inte riskera något. framförallt tänker jag på mina fötter då. 14 km @ 5:45 blev resultatet

20130108-174834.jpg
På sina håll låg endast en sträng av is kvar på stigen, vilket liknade en ryggrad. Kanske Kung Bores ?

Efter några dagars löpvila blev det ytterligare ett varv runt viken, med några extra kilometer så jag fick ihop mina planerade 16 km. Gråmulet och trist, men det fina vädret tidigare hade töat bort mer av snön och endast den mest tilltrampade eller skuggade isen låg kvar. Tack vare bättre underlag blev tempot lite högre, medan ansträngningsgraden sjönk markant. Jag fick t.o.m. sträcka ut lite tidvis. 16 km @ 5:35 blev det denna gång.

20130108-175101.jpg

Igår vilade jag fötterna från löpningen och istället blev det 45 minuters kettlebell, min favoritträning efter löpningen. Körde ett pass i torsdags och hade fortfarande lite träningsvärk i måndags! Galet.

Idag blev än en gång ett varv runt viken och idag såg det annorlunda ut minsann. Morgonens snöfall hade lämnat både snö och slask efter sig. Det blev plötsligt dubbelt så jobbigt att ta sig fram. IceBugs i all ära, men på snömodd och slask är de i princip verkningslösa. Med söndagens pass i färskt minne och pigga ben gick jag ut för hårt och redan efter tre kilometer var min puls över 80%! Jag försökte ta det lugnt och återhämta mig men det var försent, jag fick dras med hög puls resten av passet. Det tidigare ojämna underlaget var nu täckt av snö, som på några ställen var över 20 cm djup, vilket gjorde det väldigt tungt och vingligt att springa. Skrapade med nöd och näppe ihop mina 14 km @ 5:45 men snittpulsen hamnade på nästan 82%! Började fundera på om jag har en infektion i kroppen, men jag är nog bara ur form helt enkelt. Det tar ju några veckor att komma ikapp.

20130108-175931.jpg Panoramabild över Brunnsviken i vinterskrud

De lopp jag tänkt springa i år inbegriper bl a Ursvik Ultra 75 km och TEC 50 miles. Anmälan till UU hade inte öppnat sist jag kollade i typ december och sen glömde jag bort det, tills idag.
Skulle precis anmäla mig när jag upptäckte att det går av stapeln helgen före TEC. Även om både UU och TEC är tänkta som träning så är det aningens tajt med en vecka, eller?
Kan inte riktigt bestämma mig nu, men det kanske fungerar trots allt. Jag hinner ju egentligen återhämta mig utan problem emellan loppen, så länge jag inte har skadat mig. Det blir ju i så fall två bra långpass av ganska olika karaktär. Jag blev först besviken, men ju mer jag tänker på det, desto mer sugen blir jag trots närheten mellan loppen. Jag tror minsann att jag får bolla det med Andreas…

Så var då julen i princip över och med det kanske även frosseriet från min sida. I kombination med högst sporadisk träning så kan det ju lämna sina spår i viktkurvan. Inget stort problem, men de dagar jag inte kunnat träna har det medfört en del ångest.

Det har blivit några korta pass på bandet för att hålla igång benen lite och samtidigt testa hur fötterna reagerar på behandlingen. Jag var på Löplabbet i Stinsen och köpte ett par schyssta ilägg till de löparskor (NB RC1400) jag använder på bandet och det gav positiva resultat. Dessutom har jag använt tofflor hemma för att ha bra stöd och inte gå omkring på hårda och kalla golv. Det har gett goda resultat åxå. Jag har inte ont på samma sätt längre, utan är snarare stel i de sensor som löper under fötterna, lite som efter rejäl träningsvärk. Timmarna efter löpningen får jag ont, men det är klart bättre än tidigare.

Jag planerar att börja springa utomhus igen i dagarna och börja bygga volym igen. Andreas kommer lägga om schemat så jag förhoppningsvis kommer tillbaka till ”fornstora dar”. Maffetoneträningen har jag undbett mig, framförallt för att det är i princip omöjligt att springa vettigt i snömodd utan att pulsen går upp. Jag har ingen lust att ta frekventa och påtvingade gåpauser i minusgrader. Dessutom får jag börja om från början med Maffetone, vilket jag inte är ett dugg intresserad av. Kanske till våren eller sommaren, då funkar det klart mycket bättre.

Under dagens pass på bandet körde jag efter puls under de första fyra km, men sen stängde jag av pulslarmet och ökade tempot. Det var en befrielse att kasta oket från mina axlar och låta kroppen springa fritt, eller så fritt det nu kan bli på ett löpband.

Även om jag i mångt och mycket är tillbaka på ruta ett så är detta ändå rätt tid att vila, så jag oroar mig inte. På några veckor lär jag kunna bygga upp till där jag var när detta började, det får ta den tid det tar, jag har inte bråttom.

20121227-180557.jpg
Istället för löpning har det få bli en del duster med den här och dess kamrater, vilket har varit minst lika tillfredsställande. Känslan efter ett kettlebellpass sitter dessutom i länge, nåt jag inte kan säga om löpningen. Kroppen är så van vid att springa att det är svårt att få samma respons från den träningen.

Världsrekord på löpband…

Publicerat: januari 20, 2010 i Okategoriserat
Etiketter:, ,

…är förmodligen det absolut sista jag skulle försöka att göra. Däremot slog jag mitt eget distansrekord på bandet. Alltid något att vara glad för. Jag har tröttnat kapitalt på snömodden ute, så jag valde att förlägga tisdagens pass till bandet.

På schemat stod distanspass 20 km med farthöjningar enligt formeln 7 km vafri fart, 5 km ”bra” fart, 3 km valfri fart, 2 km ”bra” fart och avslutade med 3 km valfri fart. Jag började med uppvärmning i drygt 2 km, stretchade och satte sen av igen. Den låga pulsen från måndagens pass såg jag inte röken av, men å andra sidan så upplever jag att pulsen oftast blir lite högre på bandet.

Tack vare förändringarna av farten i kombination en intressant ljudbok så blev passet inte så trist som jag hade befarat, men några gånger kände jag att jag hellre hade gjort nåt annat. När 15 km var gjorda började jag känna mig lite sliten. Jag svettades floder och utan fartvind så kändes det som om jag skulle få värmeslag. Fick iaf ihop min 20 km och kunde nöjd gå av bandet. Klockan hade dock åxå sprungit iväg och jag fick bråttom hem.

Jag måste förbrukat väldigt mycket vätska under passet, för jag drack extra mycket hela kvällen utan att nåt ”kom ut”. Dessutom låg jag säkert redan efter vätskemässigt när jag började passet.

Resultatet blev 20 km @ 5:36 och 161 bpm (80%) snittpuls. Inget att skriva hem om direkt alltså. Pulsen var som sagt aningen hög. Jag vet inte vad jag ska skylla på eller förvänta mig heller. Det är nog bara att ”köra på”.

Onsdag är vilodag, men på torsdag fortsätter tunga veckan med en upprepning av ovanstående pass, yey…

Blåst på passet

Publicerat: januari 13, 2010 i Okategoriserat
Etiketter:, ,

Tisdagens pass blev inte riktigt vad jag hade hoppats. Först kunde jag inte bestämma mig huruvida jag skulle springa inne eller ute. På schemat stod 15 km distans och jag var inte speciell sugen på att ge mig ut i -10ºC och snömodd. Jag är fortfarande lite snorig, men luftrören känns iaf helt bra nu. Till slut segrade latmasken och jag gick ner på gymet.

Satte löpbandet på 5:30-fart och värmde upp drygt 2 km. Stretchade lite och hämtade mer snytpapper innan det var dags att fortsätta. Pulsen låg klart över det normala, vilket inte kändes helt ok. Jag trampade iaf på och lyssnade på min ljudbok. Pulsen steg så sakteliga och redan efter 4 km låg jag stadigt över 160 bpm (80%) för att efter 7 km närma sig 170 bpm (85%), vilket är på tok för högt för det tempot och på löpband.
För att spä på det hela så började vänster ”pektå” göra ont. Söndagens långpass lämnade två fina blåsor kvar på toppen av mina pektår och den vänstra vaknade nu till liv. Tog inte många kilometrar innan smärtan var påtaglig och jag märkte att jag började springa annorlunda med vänster fot för att undvika smärtan.

Jag beslöt mig för att avsluta efter 12 km, det fick vara nog med smärta och hög puls för den här gången. Jag får ta igen de missade 3 km på nåt annat pass i veckan. Efter rejäl stretch gick jag hem för att inventera skadorna. Blåsan var en sån där mustig rackare som täckte hela toppen av tån, inklusive under nageln. Inte konstigt att den gjorde ont. Tömde den försiktigt för att släppa på trycket och få den att läka lite inför onsdagens pass. Träningsschemat är ju späckat med trevliga pass, så jag kan inte ha blåsor som hindrar eller stör.

Passet summerades 12 km @ 5:27 med 161 bpm (81%) snittpuls och 171 bpm (85%) i maxpuls(!).

Funderar på att testa Injinjis strumpor, nån som vet om/var de finns i Stockholm?