Arkiv för kategori ‘Träning’

Midsommardagen
I lördags bestämde jag mig för att skippa löpningen och bara köra mitt styrketränings- och prehabprogram. Utfall, knäböj, diverse övningar på boll, sit-ups och armhävningar blev det under en timme. Fram till TEC i april gjorde jag mina prehabövningar 5-7 dagar i veckan, men efter TEC har det blivit mycket sparsamt. Styrketräningen i form av sit-ups , armhävningar och diverse träning med hantlar har jag däremot fått rutin på.

I lördags kväll började utfall och knäböj kännas av och i söndags morse var träningsvärken ett högst påtagligt och närvarande faktum. Jag hade svårt att sätta mig ner, utan fick falla ner istället. Pinsamt värre! Jag behöver uppenbarligen göra det oftare…

Söndag
Min fru (Janica) skulle inviga sina nya löparskor, så vi gav oss av på en gå/jogg-runda ner till Hagaparken och tillbaka. Janica fick bestämma tempot, vilket fungerade utmärkt. Jag planerade att springa ett distanspass om 10-15 km efteråt, så detta var en perfekt uppvärmning och jag hoppades att mina värkande muskler skulle slappna av och värka lite mindre.

Efter 7 km var vi hemma igen och totalt hade Janica lyckats springa 5 km. Riktigt bra med tanke på att hon dels är total nybörjare på löpning, men framförallt för att hon pga av sin migrän tar betablockerare och blodförtunnande medicin dagligen. Medicinen ser till att inte pulsen går upp för mycket, vilket är direkt kontraproduktivt då musklerna skriker efter syre, men hjärnan säger ”nej, jag låter inte hjärtat pumpa fortare än så här”. Taskigt läge kan man säga. Janica kämpar på ändå och jobbar med att försöka hitta ”tröskeln” där musklerna får den syre de behöver och hon fortfarande kan jogga.

Nån timme efter morgonpasset var vi på kollis vid Brommaplan och jag gav mig ut på ett distanspass i Bromma med omnejd.

Beslöt mig för att rundan fick bli drygt 10 km då jag egentligen bara skulle sprungit 5 km enligt mitt träningsprogram. Jag skulle ju sprungit 10 km på midsommarafton ,men det fanns inte tid för då, vilket gjorde att jag ”stod i skuld”.
Passet gick mycket bättre än katastrofen i torsdags, trots att det var varmare och jag redan varit ute en runda på morgonen. Totalt blev det 10 km @ 5:40 med 154 bpm (77%).

Måndag
Idag var det start för medelveckan och första passet var ett 15 km distanspass. Med gårdagens totalt 17 km och fortfarande rejäl träningsvärk så bävade jag lite inför dagens pass, men det visade sig gå över förväntan.
Jag värmde upp till Råstasjön och efter stretch bar det av runt sjön och över till Lötsjön där jag avverkade 2 varv innan jag sprang tillbaka till Råstasjön igen för ytterligare två varv. Temperaturen låg runt typ 26º, men tack vare sträckor med skugga så blev det aldrig ett problem. Jag börjar nog vänja mig vid värmen nu.


Totalt blev det 15 km @ 5:40 med 154 bpm (77%), vilket jag är nöjd med.
Jag måste lära mig att ta det lite lugnare på mina distanspass. Målet är att komma ner till runt 75% av HRmax, oavsett vad det blir för tempo. Farten ska jag istället träna under intervall- och tempopassen.

I morgon är det dags för det första intervallpasset på länge, det ska bli riktigt intressant!

Årets tyngsta pass?

Publicerat: juni 28, 2010 i Allmänt, Träning

I torsdags var det så dags för det första träningspasset i det nya programmet, ett 15 km distanspass. Vädret var fantastiskt och jag såg fram emot att få spendera nästan 1½ timme i solen.
Jag hade med mig en handjagare med vatten, något jag alltid har med mig. På pass upp till milen har jag en som rymmer 3,5 dl och på längre pass en större som rymmer drygt 6 dl. Precis lagom upp till 20 km ungefär. Dessutom kan jag ha med mig nycklar etc i den ficka som finns i handremmen.

Sprang från kontoret ned till Djurgårdskanalen. Stannade och stretchade ordentligt efter 2 km. Det kändes inte som Jättelångt hade lämnat några direkta spår efter sig, utan allt kändes ungefär som vanligt. Det hade trots allt gått 5 dagar sen loppet.

Värmen var högst närvarande och jag njöt av solens strålar, åtminstone i början. Efter 5 km började det dock kännas lite motigt och trots att jag försökte ligga närmare 75% av HRmax så gick det inte, även om jag sänkte farten rejält. Eftersom jag valde att springa i solen från början så hade jag gjort mig en otjänst och fick nu betala priset med höjd puls.

Jag fick slita lite på slutet och fick gång på gång övertala mig själv att sänka farten för att nå målet att ligga under 80%. Kroppen ville hela tiden springa lite fortare än vad jag ville. Till slut kom jag iaf tillbaka till kontoret och kunde summera passet: 15 km @ 5:40 (!) med 161 bpm (80%) snittpuls. Jo ni läser helt rätt. Hög puls, låg fart. Ett fantastiskt uselt pass. Nu måste man ju ha såna åxå förvisso…

Efter det vilade jag till midsommardagen, då jag tränade styrka och gjorde även de prehab-övningar som jag fått av Andreas. Sedan TEC har jag inte gjort dem många gånger, så det var dags att sätta igång igen. Knäböj och utfall satte sina spår, då träningsvärken kom smygande redan på kvällen! Mer om det i nästa inlägg…

Återhämtning och nya mål

Publicerat: juni 23, 2010 i Lopp, Träning

Post Jättelångt
Jag vet inte om det var massagen efter loppet, Recoverite eller att jag helt enkelt tål mer, men dagen efter Jättelångt kändes kroppen oförskämt bra. Jag hade några tår som var ömma i toppen (begynnande blånaglar) och jag undvek djupa knäböj i onödan, men i övrigt var det få tecken på att jag sprungit i nästan 8 timmar i lördags. Fascinerande!

Efter två dagars vila så gav jag mig ut på en gå- och joggrunda tillsammans med min fru och dotter i tisdags. Min fru fick bestämma tempot på löpningen medan dottern cyklade. Turen gick till Haga t o r vilket blev 7 km. Perfekt för att få lite fart på musklerna igen, men utan att anstränga kroppen i onödan.

Uppsala 100
I morgon påbörjar jag träningen inför Uppsala 100 km den 18 september. Andreas har gett mig träningsprogrammet fram till slutet av juli. Under mina två semesterveckor i Italien kommer det bli lite si och så med träningen, men jag förhoppningen är att få till 3-4 pass i veckan.

Jag genomförde mitt första Uppsala 100 km 2008, då hade jag sprungit i drygt 2 år och det längsta jag sprungit var 55 km. Det tog mig 11 timmar och 45 minuter att springa 100 km. Min målsättning för i år är att komma så nära 10 timmar som möjligt, men så länge jag slår tiden från 2008 så är jag nöjd. Distansen i sig är den största utmaningen trots allt.

Uppsala 100 -08. Efter nästan 12 timmars löpning var det rejält skönt att sitta ner!

I fjol bröt jag efter 52,5 km pga av högerknät, men var glad ändå. Jag kände helt enkelt inte för att springa runt, runt i ett halvt dygn. Jag var nog inte heller mentalt återhämtad från mitt bittra nederlag på GAX.

Jag tror att den fokuserade träningen inför årets upplaga ska ge resultat. Det vore skönt att få genomföra ett längre lopp i år.

Jag får passa på att önska alla en riktigt glad midsommar. Hoppas det blir fint väder och att alla får njuta av god mat och gott sällskap.

Sista passet avklarat

Publicerat: juni 1, 2010 i Allmänt, Kosttillskott, Träning

Så var det sista passet inför Stockholm Marathon avklarat. Det blev 6 km fartlek, med typ 5 st fartökningar. Passet förlades runt Slottsparken i Oslo, där jag är i några dagar för en mässa. Jag bor på Thon Hotell Slottsparken som ligger över gatan från parken.

Nu återstår bara löpvila och uppladdning inför lördagens folkfest. Jag känner mig ganska väl förberedd nu, till skillnad från hur jag kände för nån månad sen. Träningen kändes ostrukturerad och jag var vilsen. Sen dess har jag fått lite fason på det hela och genomfört ett antal lyckade pass.

Efter långpasset den 23 maj så tog det till torsdag innan jag kom ut igen. Tanken var egentligen att hinna springa ett pass i München på tisdagen, men konferensen drog ut på tiden så det fanns inte tid. Istället kom jag ut i torsdagsefter jobbet.
Tog en Vespa Jr ca 45 minuter innan jag gav mig av för att se om det gav effekt på kortare och intensivare pass. Sprang mot Råstasjön, rundade den och fortsatte runt Lötsjön för att sen springa hem igen. Kroppen kändes ruskigt pigg efter nära 4 dygns löpvila, så jag lät den bestämma tempot. Flera gånger tittade jag på klockan och förundrades över hur lätt det kändes, trots att jag låg en bra bit under 5-tempo. Även pulsen var låg, något som jag har noterat på tidigare pass där jag tagit Vespa.
Passet summerades 10 km @ 4:52 med 161 bpm (80%) snittpuls. Den upplevda ansträngningen var ungefär 7/10.

Dagen efter var det dags för lunchpass och jag tog en Vespa igen. Sprang bort till Lill-Jansskogen och över till Fiskartorpet där jag tog ett varv innan jag sprang samma väg tillbaka igen. Trots det ganska hårda passet dagen innan så var benen pigga och starka i backarna. Flåset hängde åxå med och även de värsta backarna lyckades jag forcera i hyggligt tempo. Det passet summerades 9 km @ 5:08 med 160 bpm (80%) snittpuls. Den klart bästa tiden jag gjort på den slingan hittills, så jag var jättenöjd. Inte för att det var målet, utan för att jag låg på en ansträngningsnivå som kändes bra, men inte forcerad, och presterade bra.

I lördags vilade jag, men i söndags var det dags igen. Jag pratade med Andreas på dagen och frågade honom vad han tyckte att jag skulle köra för pass. Han förslog ett snabbare distanspass på 10-15 km, nånstans mellan tempo- och distanspass, vilket blir ca 5:15-tempo för mig. Pga olika omständigheter kom jag iväg sent, med usel uppladdning och taskigt vätskeintag. Hade med mig en handjagare med Perpetuem, trots att jag bara skulle vara ute max 1½ timme. Utgick från kollis i Bromma och sprang en stor 8:a via Ängby, Islandstorget,  Råcksta, Flysta, Bällsta och tillbax. Kroppen kändes inte lika pigg som under torsdagen och fredagen, utan det var mer en kamp för varje steg. Den upplevda ansträngningen var hög, närmare 8/10, men puls och tempo låg normalt. Totalt fick jag ihop mina 15 km @5:08 med 160 bpm (80%) snittpuls. Jag hade kunnat sänka tempot en del, men det är alltid svårt när det bara handlar om 8 sek/km. Hursomhelst anser jag det som ett lyckat, om än jobbigt, pass.

Så nu är det som sagt löpvila till på lördag. På fredag ska jag träffa några av mina kompisar för att hämta ut våra numemrlappar och snacka lite kring maran. Jag har två kompisar som debuterar och en som har sprungit en gång för några år sedan, så de är lite nerviga och förväntansfulla. Det ska bli STORT att få se dem korsa mållinjen!

Nu ska jag sitta i sängen på hotelrummet och titta på TV innan det är dags att knoppa. I morgon blir det en lång dag, så det är lika bra att passa på att sova.

Fram till starten på Stockholm Marathon så får ni 10% på hela sortimentet hos Runners Gear om ni reggar sig och anger rabattkod ”StM” i kassan. Passa på!

Inför dagens långpass beslöt jag mig för att testspringa den nya sträckningen av andra varvet på Stockholm Marathon (StM). Efter veckohandling och städning kom jag så slutligen iväg strax innan lunch. Det regnade under förmiddagen, men när jag började byta om var det uppehåll. Naturligtvis höll det inte i sig och när jag var klar att ge mig ut regnade det ordentligt, så jag satte på mig en regnjacka och gav mig av.

Ca 45 minuter innan avfärd tog jag en Vespa Junior. Inför dagens långpass blandade jag 3 mått Perpetuem i handjagaren.
Sprang till Stadion där jag stannade och stretchade snabbt och drack några klunkar Perpetuem. Jag passade på att ta av mig regnjackan eftersom det blev för varmt att springa med den. Förvisso blev det lite kallt att springa i ösregnet i början, men efter en stund var jag varm nog igen.

Vid 10 km tog jag min andra Vespa och vatten. För att få maximal effekt av Vespa så ska man ta dem mellan sina energiintag.

Regnet var ganska konstant, men ett par gånger sprack det upp och det blev lite sol i några minuter. Glädjen var dock kortvarig när regnet kom tillbaka med besked. Längs Södermälarstrand regnade det så hårt att det strömmade upp ur brunnslocken. Jag kunde bara skratta åt eländet. Det påminde mig en del om förra årets upplaga av Jöttelångt då vi sprang i nästan konstant regnande i över 8 timmar.

Över Västerbron gick det i stadigt tempo. Jag var lite orolig för risken för blixtnedslag, men det gick bra. Färden gick via Stadshuset och T-centralen innan det vek av mot Odengatan.

När jag nästan gjort klart varvet och nådde Sveavägen så valde jag att vika av hemåt. Tog en Vespa igen och knatade på. Kroppen kändes helt ok och inga problem med energin, trots att jag druckit knappt 2/3 av min Perpetuem. Vespa verkar funka bra.

Efter 36 km kom jag så till slut hem och kunde summera löpturen. Snittempo blev 5:55 och snittpuls 147 bpm (78%). Riktigt nöjd med det faktiskt. Det kändes aldrig tungt och trots att jag sprungit 4 pass den här veckan så levererade kroppen.

Det som förvånar lite är att Vespa fungerar så bra. Även om jag använder fel variant, dvs Junior, pga av att den jag ska använda är slut, så funkar det ändå. Hoppas hinna få hem fler innan maran, annars kanske de hinner komma innan Jättelångt.

Den här veckan börjar uppladdningen inför StM, mer om det i senare inlägg.

Vilket jävla väder!!!

Publicerat: maj 21, 2010 i Allmänt, Träning

Jag klagar definitivt inte, bara så ni vet. Jag är ruskigt glad att värmen är här. Tur att den kom tidigt så man hinner acklimatisera sig inför StM.

Dagens lunchpass blev ett distanspass längs Djurgårdskanalen igen. Mitt fjärde pass på fem dagar, men det kändes knappt i benen. Värmen kändes däremot. Luften var lite syrefattig och kroppen gjorde sitt bästa för att reglera värmen, vilket resulterade i svettbad.

Valde en ansträngningsnivå som kändes bekväm men ändå med driv. Avverkade drygt 9 km i 5:15-tempo. Värmen drev upp pulsen en aning, men snittet hamnade på ca 160 bpm (80%), vilket är ok. Tanken var ett distanspass, inte tempopass. Det hamnade nånstans mellan de båda.

Nu blir det vila till söndag, då sista riktiga långpasset innan StM ska göras. Nästa söndag blir det bara ett distanspass.

Längtar verkligen efter en rejäl distans. Jättelångt (loppet alltså) är 68 km vilket är perfekt. En distans att bita i, men inte så långt att man måste planera för mycket. Jag hoppas verklien att jag får ihop planeringen så att jag kan springa Jättelångt.
Marathon är som distans betraktat ingen utmaning, men för den delen inte en enkel match, speciellt inte om man ska springa den så snabbt man kan. Samma gäller ju alla distanser egentligen. Dock är pinan kortare på t ex 5 km.

Under träningen inför TEC så gjorde jag en del lite längre långpass, men sen loppet så har det varit tunnt med distanser. Dock gick en del fritid åt till träningen, vilket inte är fallet nu.

Det ska bli intressant att se vad Andreas kokar ihop vad gäller träningsupplägg inför Uppsala 100. Det blir nog lite mer fart än inför TEC misstänker jag.

Dags att koncentrera sig lite på dotterns simning nu. 🙂

Dottern myser med svärföräldrarnas hund Lucia, en portugisisk vattenhund.

Kuperat pass i värmen

Publicerat: maj 20, 2010 i Träning

Hetsätning straffar sig.
Igår onsdag vilade jag från löpningen, men hann med sit ups och armhävningar innan middagen, iaf nästan. Just armhävningarna gjorde jag när jag börjat äta. Slängde in en tugga i munnen, gick till vardgsrummet och gjorde dem, sen tillbax och tog en ny tugga innan det var dags för nästa set.

Efter att av någon outgrundlig anledning slängt i mig middagen utan att ha tuggat nämnvärt så kom magknipen som ett brev på Posten. Trots det fick jag i mig den hett efterlängtade pajen till fikat, vilket naturligtvis inte gjorde magen gladare, men mig. Soffläge intogs och samarin inmundigades, men det hjälpte föga.
Natten blev lite orolig naturligtvis.

I morse var magen inte riktigt med, men inte lika djävlig som i går. Gick ned till Apoteket och köpte Gaviscon på förmiddagen. Det lugnade lite.

Dagens träning
På lunchen beslöt jag mig för att springa i Lill-Jansskogen och Fiskartorpet. Var lite orolig för vad magen skulle säga om det, men det gick över förväntan. Passet som sådant var lyckat och känslan helt ok. Det är fortfarande ovant att springa i värmen, men det ger sig med tiden.

Fick ihop drygt 9 km i 5:15-tempo och 163 bpm (82%). Tog inte ut mig, emn värmen kändes som sagt.

Efter jobbet är det dags för en promenad med frun medan dottern cyklar. Vi skulle egentligen tagit em gå/joggrunda, men min fru fick ont i höften igår, så vi får nog vänta med det. Vi får se.

Planen tar form

Publicerat: maj 18, 2010 i Allmänt, Kosttillskott, Träning

Eftersom jag saknat ett program att följa sen TEC så har det känts lite vilset att ge sig ut och springa. Varje pass har blivit en blandning mellan tempo- och distanspass, förutom långpassen och nåt enstaka förplanerat kvalitetspass.

Innan jag började hos Andreas så hade jag ju faktiskt en förhållandevis strukturerad träning, som löst baserades på det FIRST-program som jag använde inför Stockholm Marathon 2007, mitt första. Dock var det först när jag började följa Andreas periodiserade program som jag kände att jag utvecklades. Eftersom han byggde upp programmet utefter mina personliga förutsättningar så optimerades träningen.

Jag kan förvisso titta på programmet och lägga upp en egen plan, men jag vet inte om jag vill det. Det känns det tryggare att Andreas, med sin erfarenhet och kännedom om mig, sätter ihop programmet och sen diskuterar vi kring det och gör eventuellt små förändringar.

Jag pratade med Andreas idag och vi kom överens om att ta nya tag efter Stockholm Marathon. Mitt mål efter det är Uppsala 100 i september, vilket är min sista chans för året att prestera något på en längre distans. Jag har ju genomfört det en gång tidigare, 2008 sprang jag det på 11:45h. Målet för i år är att slå det, det får räcka tills vidare.

Veckans träning har fortsatt i samma hjulspår som tidigare. I går kom jag ut på lunchen och sprang längs Djurgårdskanalen. Totalt 9 km @ 5:12 med 159 bpm (80%). Långpasset satt kvar i benen vilket gjorde att det tog lång tid innan steget kändes någorlunda smidigt.

Idag gjorde jag som i onsdags förra veckan, dvs tog med min dotter på en tur till Haga Forum och tillbaka. Hon cyklade medan jag sprang. Benen kändes ganska pigga trots att det var tredje dagen i sträck som jag sprang. Cirka 45 minuter före vi gav oss av tog jag en Vespa Jr och hade med mig en handjagare med 3 dl vatten. Min dotter vurpade en gång och vi fick ta ett par korta promenader här och där, men snittempot blev ändå 5:08 och pulsen snittade 158 bpm (79%) vilket jag får anse vara ok. Totalt fick vi ihop 11 km.

Jag fick äntligen hem Tissue Rejuvenator igår! Det är rena mirakeltabletten under de lite Tissue Rejuvenatorhårdare veckorna eller när man är skadad. De innehåller bl a glutosamin för lederna, men även ett antal naturliga anti-inflammatoriska komponenter som hjälper till att stävja DOMS och minska användningen av NSAIDS (anti-inflammatoriska läkemedel).
Under den tuffaste träningsperioden i vintras, när jag sprang upp till 110 km på en vecka, var de guld att ha i arsenalen. Benen återhämtade sig från ena dagen till den andra och jag kände mig sgs aldrig sliten. Rekommenderas varmt!

I morgon är det vila som gäller, endast den vanliga styrketräningen ska göras. Den består av sit-ups, armhävingar, utfall, knäböj och bollövningar för core.

På återseende!

Senaste tidens träning

Publicerat: maj 15, 2010 i Allmänt, Träning

Det var ju ett tag sen jag ”rapporterade” min träning, så jag tänkte att det var dags för det nu.

Nästa lopp är Stockholm Marathon som går av stapeln den 5:e juni. Ett lopp som blivit en tradition och årets upplaga blir mitt fjärde.
Inför årets lopp så har jag hjälp två vänner att förbereda sig inför sina respektive debuter, vilket har varit fantastiskt roligt. Jag har inte fungerat som coach, utan snarare bollplank och gett tips om träning, utrustning, energi och kosttillskott. Gemensamt för båda har bl a varit att de testat Perpetuem och älskat det. 🙂 Jag vet att jag tjatar, men om bara fler upptäckte hur bra Perpetuem är så skulle de prestera så mycket bättre.

Mitt eget mål för StM är att komma under förra årets tid som var 3:55. Då kom jag i mål och hade mycket kvar att ge. Då kändes det som om jag hade kunnat springa typ 10-15 minuter snabbare, men det får jag aldrig reda på.
Det som får mig att tveka inför årets lopp är att det inte känns som att jag tränat lika hårt i år. Fokus har ju varit på TEC, och sen dess har jag tränat ganska planlöst. Visst har det blivit några intervall och tempopass, men inget strukturerat och målinriktat. Vi får väl se hur det går helt enkelt. Distanståligheten har ju iallafall ökat rejält.

Senaste tidens träning har mest blivit distans- och tempopass längs Djurgårdskanalen samt några pass i Lill-jansskogen/Fiskartorpet på lunchen.

Den här veckan sov jag i min hemstad Skövde i måndags och passade då på att ge mig ut innan middagen. Valde att springa från hotel Prisma upp till toppen av Billingehus, en nätt stigning på ca 4 km med en avslutande backe med 13% lutning som värst. Väl uppe på toppen mötte jag upp min klubbkamrat Torill som drillade en grupp Team Ultrasweden-medlemmar i korta intervaller. Jag hängde med och det kändes bra, men efter det passet var jag rätt tömd på energi. En hel dag i bilen, möte, dåligt energi- och vätskeintag lade inte grunden för ett bra löpass, men jag gjorde så gott jag kunde.

Höjdprofilen säger väl det mesta?

Väl tillbaka på hotellet så drack jag Recoverite och duschade innan jag gick upp till centrum för lite McDonald. Det kändes helt klart i både knopp och kropp att jag hade tagit ut mig ganska rejält. Kände mig t o m lite febrig på kvällen, men så kan det ju bli när man tagit i ordentligt och kroppen jobbar med att återställa allt. Sov som en kratta på natten, men det berodde nog mer på att täcket var för tjockt och varmt.

I onsdags blev det ett ganska lugnt distanspass ned till Haga och tillbaka. Min dotter cyklade medan jag sprang. Det blev 10 km i 5:40-tempo och 150 bpm (75%)

I fredags tog jag ett varv runt Brunnsviken och det blev ännu ett ganska lugnt distanspass. Kroppen var rejält seg och hela passet var tungt. Har ingen förklaring, utan får skylle på dålig uppladdning eller taskig dagsform. Drygt 13 km i 5:20-tempo och 160 bpm (81%) skvallrar om att allt inte stod rätt till.

I dag var det dags för långpass igen och jag passade på att testa Vespa igen. Tog en Junior ca 45 minuter innan start och sen ännu en minuterna innan jag gav mig av. Med mig hade jag ryggan med vatten samt en handflaska med Perpetuem för en timme. Sprang i en timme innan jag började tulla på handflaskan. Vid 20 km tog jag en Vespa igen och höll mig återigen till vatten en halvtimme innan jag gick på Perpetuem igen. Totalt blev det 33 km och det kändes helt ok hela tiden, fast jag bara hade med 1/3 av den energi jag brukar ha. Ganska coolt tycker jag!

Vi hörs i veckan, nu ska jag inta soffläge!