Arkiv för kategori ‘Träning’

Äntligen

Publicerat: december 19, 2011 i Allmänt, IceBug, skor, Test, Träning
0

Efter nästan 2 veckors vila och för andra gången sen Bislett så var det idag dags att ge sig ut på en provrunda. Magen har varit snäll och förkylningen är på väg bort, så det fanns ingen anledning att inte ta tag i det.

Vid lunchtid snörade jag på mig mina nya IceBug HEROS (mer om det i senare inlägg) och gav mig ut. På marken låg det 3-4 cm blötsnö eller slask, men det brydde sig inte skorna om. Jag följde Brunnsviken ned till Hagaparken, där jag fick vända då gångvägen låg under vatten(!).

20111219-204149.jpg

Nu gjorde det inget att jag fick vända tillbaka, då tanken var att komma ut och lufta kroppen under 5-6 kilometer. Jag sprang uppför backen och passerade Koppartälten, Fjärilshuset och baksidan av Hagakullen innan jag kom tillbaka till Frösunda igen.

Skorna höll fötterna torra genom snö, slask, lera och vatten. Greppet var 100%-inget hela tiden och löpkänslan riktigt bra. Skillnaden är enorm jämfört med mina gamla Icebug HIKO! Hero väger knappt 450 gram medan HIKO väger 550 gram per sko, en ganska väsentlig skillnad.

6 sköna kilometer i 5:20-tempo blev det till slut. Det kändes bra att inte springa så långt, utan att ge kroppen en ärlig chans att komma igen. Jag har tid att bygga upp träningen till normala nivåer.

I morgon är planen att träna lite med Xbox Kinect igen, vi får se hur det går.

Avrostning

Publicerat: december 4, 2011 i 24h, Allmänt, TEC, Träning
1

Ganska exakt en vecka sedan slutsignalen ljöd på Bislett så steg jag idag ut i det soliga höstvädret för att testa kroppen. Jag lovade mig själv att vila ordentligt efter Bislett och det tycker jag nog att jag har gjort. Sju dagar utan en tillstymmelse till träning borde gett kroppen nog med tid att återhämta sig. Redan på måndagen efter loppet kände jag suget att springa och på onsdagen var i princip all stelhet borta, endast en öm tå återstod. Med Bislett i färskt minne så började jag att planera inför TEC, som är nästa utmaning. Det kändes inte produktivt att vila utan att göra något vettigt med tiden jag inte sprang.

Idag var det alltså dags att testa hur kroppen egentligen mådde. Gav mig ut med Haga som mål och redan från start kändes det som benen inte kunde hålla tillbaka. Inte ett spår av stelhet fanns, utan det flöt bara på. Bra stuns i steget och kroppen svarade på backar och tempohöjningar, en skön känsla med tanke på hur kort tid som faktiskt gått sen loppet. 8 km i 5:30-tempo blev det. Förmodligen alldeles för snabbt och lite för långt för att vara första passet, men nu är det försent att ångra sig. Det kändes befriande att få springa av sig en veckas ”inomhussittande” och samtidigt fungerade det som startskottet för min träning inför TEC.

En anledning  till att återhämtningen gått så snabbt är förmodligen att jag inte tog ut mig under loppet. På grund av att jag fick gå så mycket så sparade jag ju på benen. Förvisso tog jag mig 151 km, men jag behövde ju aldrig kämpa eller ta i, om man bortser från min spurt på slutet. Det är åxå anledningen till att jag inte helt har lagt tanken på 24-timmars bakom mig, jag vet fortfarande inte hur långt jag skulle komma om allt fungerade som det ska. Jag har dock inga planer på att springa ett 24-timmars i brådrasket, men efter TEC kanske det blir nästa mål? Vi får väl se 🙂

På tisdag ska jag träffa Andreas och diskutera upplägget inför och målsättningen för TEC, det ser jag fram emot. Jag kan inte träna utan en klar målsättning med varje pass, det känns som jag slänger bort min tid. det låter kanske tokigt, men för mig är det så.

Efter 14 timmar var fortfarande humöret på topp!

 

Sista passet

Publicerat: november 24, 2011 i 24h, Allmänt, Träning
4

Så var sista passet avklarat och jag kan nu fokusera på att vila upp mig inför helgens äventyr i Oslo. 7 km fartlek på löpbandet blev det och det kändes riktigt bra. Eftersom jag dragit ned rejält på löpningen så är benen ganska pigga, så det gällde att ta det lite försiktigt för att inte bränna krut som behövs i helgen. Jag valde löpbandet mest för att ”simulera” inomhusförhållandet, även om det bara handlade om ca 40 minuter. Dessutom tyckte jag inte att det var lönt att klä på mig en massa för att ge mig ut en så kort runda, så lite lathet var det åxå.

Trots att jag har kalibrerat min fotpod enligt konstens alla regler så visade den ändå helt fel på bandet i går. Jag får ge mig ut idag och göra en ny kalibrering helt enkelt, jag vill kunna ha lite koll på tempot när jag springer i Oslo. Jag kan varken gå på känsla eller hålla på att räkna ut mitt tempo baserat på hur lång tid varje varv tar, det blir bara pannkaka efter ett antal timmar. Bättre att ha det på klockan, även om det är viss felmarginal.

Nä, jag snittar inte 4:33 min/km med en snittpuls på 149 bpm, oavsett hur formtoppad jag än må vara.

Andreas kom förbi en kort stund på eftermiddagen och vi hann med att dryfta mitt upplägg och min strategi. Jag tror att de flesta bitarna är på plats nu faktiskt, även om vissa bitar fortfarande saknas, måste lagt dem nånstans…

Jag hämtar upp Magnus efter lunch i morgon och sen är det ROADTRIP som gäller!!! Oslo, here we come!

 

På väg in i bubblan igen

Publicerat: november 16, 2011 i 24h, Allmänt, Träning
0

När jag skriver detta är det exakt 11 dygn kvar till starten i Bislett. Har börjat närma mig bubblan lite mer och märker att jag fastnar i ”suspended animation” lite oftare när jag tänker på loppet. Ibland känns det som att jag inte riktigt har gjort min läxa, andra gånger är jag övertygad att jag har gjort det jag ska. Kände precis samma sak inför TEC och det gick ju bra. Strategin är mer eller mindre satt och det som återstår är att följa den till punkt och pricka, något som jag normalt sett brukar vara bra på.

Träningsmässigt har det fungerat bra. Förrförra veckan var inte alls en formtoppningsvecka som jag trodde, utan snarare tävlingsförberedande. Förra veckan flöt på bra med flertalet hyggliga pass:

Måndag 13 km distans
Tisdag Backintervaller (yey!)
Torsdag 10 km distans
Fredag 10 km fartlek
Söndag 25 km långpass

Nu är jag däremot inne i formtoppningen och träningen trappar så sakteliga ned fram till loppet. Totalt blir det ca 35-40 km fördelat på tre pass denna vecka, rena vilan med andra ord. 🙂 I går sprang jag bort till Sundbybergs IP och gjorde några varv innan jag sprang hem igen. Rätt skönt att springa runt där i all ensamhet och slappna av. Det är lätt att gå i sig själv när man inte behöver tänka på var man ska sätta ned foten eller annat. Dessutom kunde jag fokusera mer på formen. Det blev 15 lugna km totalt

Det ska bli spännande att åka till Oslo och springa lopp. Jag har aldrig sprungit ett lopp utomlands, så det är premiär. Dock har jag ju sprungit en hel del i Oslo när jag varit där i jobbet, men det räknas inte. Det är extra roligt att dela upplevelsen med Magnus, världens bästa support och vän, men även mina ”Team Falk”-kamrater Anna och Krille. Håller tummarna att Anna gör ännu ett helt fantastiskt 24h och försvarar sitt nordiska (och svenska) rekord.

Grete Waitz står staty utanför Bislett

Formtoppningen börjar

Publicerat: november 8, 2011 i 24h, Allmänt, Träning
2

Så var sista ”riktiga” träningsveckan avklarad och jag går in i en formtoppningsperiod igen. Tre veckor kvar till 24-timmars i Bislett och nu kan jag skönja lite förväntan i kroppen, en känsla som bara kommer att öka för varje dag som går.

Förra veckans träning flöt på bra, även om vissa pass var oväntat sega så var andra oväntat lätta. Dagsformen fluktuerar en hel del kan tyckas. Som avslut på veckan, som slutade på 90 km totalt, sprang jag ett ”kort långpass” om 20 km, ett pass där jag kände mig osedvanligt lätt och stark. Det var en härlig känsla som jag faktiskt har saknat på sistone.

Fram till loppet blir det lite extra fartträning i form av kortare intervaller och backträning. Grunden är ju lagd vid det här laget, så distanståligheten borde finnas där. Nu är det dags att få lite mer fart i benen.

Igår blev det ett vanligt distanspass om 13 km, men idag var det så äntligen dags för backträning. Det känns som evigheter sen sist, så det var med stor förväntan som jag krav mig ut vid lunchtid.
Istället för min vanliga backe valde jag att springa bort till Hagaparken och den backe som går från Koppartälten ned till vattnet. Där rev jag av 6 st 35 sekundersintervaller med tre minuters vila emellan. Eftersom det va första gången jag körde intervaller i den backen så var den första intervallen lite trevande, men sen släppte det och jag kunde pressa på ganska ordentligt. De sista meterna på den sista intervallen var nästan droppen, då fanns inte mycket kvar att ge faktiskt. Glad i hågen kunde jag iallafall jogga hemåt. Få pass får mig att må så bra som backintervaller, men det har ni kanske redan förstått?

Profil och puls från Garmin Connect

Från Garmin Connect

Bislett känns fortfarande ganska avlägset, men den mentala planeringen har börjat så smått. Jag har hyfsad rutin på vad som ska med i form av utrustning. Det är trots allt ganska lätt då Bislett är inomhus, så en massa extra kläder behövs inte direkt. Innan ombyggnaden av Bislett sprang man genom kalla zoner där det kunde vara rejält kyligt, men numera ska det vara jämn värme längs hela banan, runt 20 grader enligt uppgift.

För nån vecka sen öppnade anmälan till TEC 2012 och jag råkade som av en händelse ”hänga på låset” och är således anmäld. Ser fram emot att spendera lite tid i de mörka skogarna i Täby…

Målsättning

Publicerat: oktober 31, 2011 i 24h, Träning
1

Jag var i Oslo i torsdags som utställare på ett Dell-event och där träffade jag en kollega från förr. Vi passade på att käka lunch tillsammans och kom naturligtvis in på löpning. Jag berättade att mitt nästa lopp är 24-timmars i Bislett om en månad och hans fråga var hur långt man kommer på ett dygn. Jag svarade att min målsättning är nånstans mellan 180 och 190 km. Efteråt blev jag lite orolig att jag hade ”jinxat” genom att berätta för en ”utomstående” om min målsättning, men inser att det bara är vidskepelse. Normalt brukar jag prata tyst om mina målsättningar inför lopp, just på grund av vidskepelse. Högmod går ju dessutom före fall, så jag vill inte sätta för höga mål och dessutom berätta om dem, får då lär lagen om alltings jävlighet bita mig där bak.

När jag hade bestämt mig för att springa 24h i Skövde gjorde jag en snabb överslagsräkning och satte mitt mål till nånstans runt 180 km. Med utgång från att jag sprang 160 km på TEC på 22:21h, så kändes det som 180 km på 24h skulle vara inom räckhåll. Naturligtvis är det svårt att jämföra de två, då 24h ställer helt andra krav på kroppen, framförallt med tanke på den monotona löpningen. Hursomhelst var blev det min målsättning. Med facit i hand så känns upplägget inför och under Skövde som en bra grund inför Bislett och min målsättnings får stå kvar. Nånstans mellan 180 och 190 km får det alltså bli. Nu återstår ju bara att se till att vara i så god form som möjligt. 😀

Jag passade även på att ta mig en löptur i Oslo på fredagsmorgonen. Det duggade när jag gav mig ut och naturligtvis ökade det när jag kommit en bit, men det spelade faktiskt mindre roll. Gav mig av österut mest på måfå och hamnade på en väg som steg kraftigt uppåt. Eftersom jag älskar att springa i backar så fortsatte jag uppåt tills jag till slut kom till toppen och insåg att det var där jag vände tillbaka sist jag sprang i Oslo, vilket sammanträffande. Då regnade det för övrigt ännu mer. Mitt första mål för detta pass var en lugn 10:a, så jag sprang nedåt samma väg jag kommit, men väl nere valde jag en annan väg för att få lite mer distans. Totalt blev det hursomhelst 12 km.

Banprofil från Garmin Connect

Från Garmin Connect

Sista riktiga långpasset inför Bislett blev en 40 km lång runda på delvis ny mark. Försökte i möjligaste mån att inte springa där jag sprungit förut, vilket gick förhållandevis bra. Tack vare Perpetuem så var energin inget problem och kroppen kändes ganska ok, om än inte direkt pigg. Det ska faktiskt bli lite skönt att få gå in i formtoppningsperioden och förhoppningsvis komma till en punkt där jag känner mig både utvilad och stark, med fördel lagom till Bislett.

Från Garmin Connect

Soligt långpass

Publicerat: oktober 24, 2011 i Allmänt, Träning
0

Det var en strålande höstdag som mötte mig när jag vid lunchtid gav mig ut för helgens långpass. Hade som vanligt ingen direkt plan, men när jag kom ut ur porten så beslöt jag mig för att springa mot Edsbergs sportfält, den plats där vi tränade tillsammans med Andreas och Jessica för ett tag sen. Efter det hade jag ingen plan, utan det fick bli som det blev. Valde av nån anledning att ta de Asics Gel-Nerve33 jag köpte i NYC, då jag trodde att jag skulle hålla mig på asfalten mestadels, kanske inte ett helt genomtänkt beslut.

Sprang till Ulriksdals Slott och följde Edsviken norrut till Esbergsparken. Efter att ha korsat Danderydsvägen hörde jag en bil tuta frenetiskt, det var Andreas som var på väg till kalas med sin son. Vi snackade en stund innan jag gav mig av mot fältet. Väl där hittade jag en motionsslinga som jag följde tills jag kom till en camping och där valde jag att följa en ny slinga som skulle ta mig runt Rösjön. Förirrade mig dock in på allt mindre småstigar och några ”återvändsgränder”, men hittade till slut rätt. Jag gillar verkligen att få yra omkring i skogen och försöka hitta rätt, man får se så mycket nytt och får med sig nya minnen i bagaget.

Vackert, men lite svårsprunget

Efter att ha rundat sjön så valde jag för enkelhetens skull att följa samma väg hem. När jag hade drygt en mil kvar ringde Janica och sa att Alicia haft över 41 graders feber de sista timmarna, så jag beslöt mig för att komma hem så snart jag kunde. Ökade takten en smula och kom så småningom hem. Det fattades drygt 1,6 km till planerade 40 km, men det kändes faktiskt som det kvittade. Passet summerades till 38,3 km @ 6:15 och jag var nöjd med resultatet och känslan. Kroppen kändes stark och flåset likaså. Hade som vanligt, tack vare Perpetuem, inga dippar i energi. Skorna funkade ok, men jag skulle valt mina trotjänare TNF SingleTrack som funkar bättre i skog och mark.

Från Garmin Connect

Banprofil från Garmin Connect

Efter onsdagens stege följde 10 km lätt distanspass på torsdagen och ett normalt 12 km distanspass i fredags. Veckodistans blev totalt drygt 86 km, dvs en ganska ok ”medelvecka”.

Det är drygt en månad kvar till Bislett, vilket innebär att det bara är tre veckor med intensiv träning kvar innan det är dags att trappa ned. Tiden går fort när man har roligt!

Haltande stege

Publicerat: oktober 19, 2011 i Allmänt, Gnäll och ursäkter, Träning
0

Hösten är här på allvar och det finns både positivt och negativt som jag ser det. På plussidan är temperaturen som gör det enklare att klä sig rätt, på minussidan är regnet och blåsten. Jag ogillar blåst i allmänhet, men tillsammans med regn blir det nästan olidligt.

Idag både regnade och blåste det på förmiddagen och jag stålsatte mig inför lunchens stege, där jag skulle ”Starta långsamt, öka farten varje km, med tre km kvar skall det börja bli tufft” enligt Andreas. Regnet hann dock sluta och solen trängde i genom det gråa tillräckligt mycket för att det skulle bli aningens ljust ute. Jag klädde mig ändå för sämre förhållande och gav mig ut. Tanken var egentligen att ligga strax under 6-tempo från start, men det misslyckades direkt och jag hamnade på 5:30 efter första kilometern. Redan då fick jag liksom problem, för jag kunde ju inte gärna sänka tempot på nästkommande kilometer, då skulle det ju inte bli nån bra stege. Jag ogillar verkligen att inte följa ett uppsatt mönster under såna här pass, det irriterar mig verkligen. Hursomhelst så gjorde jag mitt bästa för att följa mönstret, men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Löprundans profil gjorde ju dessutom att det blev svårare att hålla tänkt tempo. Ja ni hör ju hur krångligt jag tyckte det var. Jag skulle valt löpbandet istället så hade det blivit lätt som en plätt.

Efter 13 km började det verkligen bli tufft, men då avslutade jag med en nedjogg för att ”komma ner” lite. Det blev en krokig och haltande stege, men till slut var jag tillbaka vid min port och kunde pusta ut. 14 km @ 5:10 med 160 bpm (80%) blev resultatet. Ja vad säger man?

Efter intervallpasset förra veckan blev det 15 km distans i fredags och 35 km långpass i söndags, det senare ett pass som kändes extra bra. Under hela löprundan kändes det ansträngningslöst och behagligt, en underbar känsla som bara stördes av att min Garmin slocknade efter 25 km (glömt ladda den) så jag fick använda Runkeeper på iPhonen den sista biten. Ingen showstopper men lite störigt. Dagen efter återfanns inte den sköna ansträngningslösa känslan när jag sprang 12 km distans på morgonen, men det skyller jag på att det var måndag och tidigt.

Älskade intervaller

Publicerat: oktober 13, 2011 i Allmänt, Träning
2

I går stod det åter intervaller på schemat och det var med ganska lätta steg som jag värmde upp genom att springa bort till Råstasjön. Där stannade jag och stretchade lite innan det var dags att köra i gång. Det var ca 8 grader och solen sken, så det var helt ok väder. Det blåste en del på sina ställen och i kombination med skugga så var det ganska kallt tidvis. Jag hade klätt mig i korta tights, men valde långärmad funktionströja och vindjacka. Benen fryser jag sällan om, men bålen vill jag hålla varm. Det var på gränsen att jag faktiskt frös om benen, men efter ett tag blev jag varm eller så vande jag mig helt enkelt.

Struntade i att programmera klockan med tempot, utan valde att gå mer på känsla och bara titta till på klockan ibland för att få en uppfattning om tempot. Förra gången gick det ju över förväntan, så jag hade höga förväntningar på detta pass. 5 st 1 km intervaller stod på menyn och det bjöds på 3 minuters vila emellan. Jag valde att gå en minut och jogga två minuter under vilan, det kändes lagom på nåt sätt. Första intervallen var lite seg, men sen släppte det och flöt på bra tills slutet på sista intervallen då det blev tungt, men det var nog mest hjärnan som la sig i. Energi fanns och kroppen kändes pigg genom hela passet.

Pratade med Magnus i går morse och han frågade hur det kändes inför Bislett. Jag svarade att jag inte riktigt visste, för jag har inte haft någon känsla alls på sistone. Mer åt det tunga än det lätta, men detta intervallpass tippade över känslan åt det lätta hållet. Resultatet ser ni nedan. De markerade raderna är intervallerna.

Innan middagen hann jag även med en timmes styrketräning, samtidigt som jag förberedde maten. Känner jag mig rätt så kommer knäböjen att sitta som en smäck i några dagar, det slår aldrig fel! 🙂

Vilse i Barcelona

Publicerat: oktober 11, 2011 i Träning
0

I onsdags kom jag ned till Barcelona innan lunch och mötte upp med mina kollegor från hela Europa på det hotell vi skulle ha vår årliga säljkonferens. Hotellet låg mellan flygplatsen och centrum, i ett ganska sömnigt och trist område. Det spelade dock mindre roll eftersom vi skulle spendera den mesta av vår tid inomhus, lyssnades på diverse produktchefer och säljchefer i 1,5 dag. Konferensen drog i gång efter lunch och först vid 19 släpptes vi ut, för att återigen samlas inför den s k Galamiddagen där diverse utmärkelser delades ut och god mat skulle inmundigas. De flesta av oss hade gått upp tidigt för att flyga till Barcelona, vissa så tidigt som kl 3, så det blev en tidig kväll.

Jag hade redan innan konferensen synkat med min engelska kollega och vi stämde träff kl 6 morgonen efter för att springa tillsammans, så jag var bara glad att komma i säng tidigt. Klockan ringde 5:50 och 10 minuter senare var vi iväg. Vi hade inte bestämt oss för någon speciell runda, utan sprang mest på måfå. Eftersom hotellet var högt trodde vi i vår enfald att vi skulle kunna se det på håll. Det visade sig stämma dåligt. Planen var att springa ca 12 km, men efter drygt 9 km insåg vi att vi inte hade en blekaste aning om var vi var. Hotellet skymdes av alla andra höga hus, så den teorin höll dåligt. Min inbyggda kompass vågade jag inte lita på och när vi kände att var helt vilse var det dags att plocka fram min iPhone. Det visade sig vara knappt 3 km till hotellet, vilket skulle ge oss de 12 km som var planerat, vilken jäkla tur! Knappt 20 minuter senare var vi tillbax vid hotellet och kunde pusta ut, det kunde ju gått mycket värre. På grund av en hel del korta stopp för att hitta rätt så blev snittempot låga 6:15, men det spelade ju mindre roll. Vi hade kul och fick till ett riktigt trevligt pass.

Min plan var att få till ett pass morgonen efter, men det blev tyvärr aldrig av, så jag fick nöja mig med att fått till ett pass i Barcelona.

Lite kringelkrokigt blev det

Ganska hygglig höjdkurva

Tog detta foto under löpturen. Spanjorer har konstig smak på sin Cola...

 

Äldre inlägg
Senare inlägg