Jag var inte speciellt sugen på att springa i morse när klockan ringde. Ännu en natt på hotellet i Odense. Vaknade av värk i benet ett antal gånger tyvärr, så det blev inte många sammanhängande timmar sömn.
Drack en kopp snabbkaffe med socker medan jag vaknade till liv. Svidade om och gav mig ut. Termometern visade -6, klart varmare än hemma, så jag klagade inte. Glömde solglasögonen på rummet, något jag förbannade då solen stod lågt och jag fick kisa halva sträckan. Kroppen tog god tid på sig att värma upp, men det kändes ändå rätt ok. Hade ritat upp en runda på mapmyrun.com kvällen innan och hade appen igång på min iphone så jag kunde följa rutten. Sprang trots det fel en gång 🙂
Drygt 13 km blev det iaf till slut, vilket kändes lagom. Benet värkte en del och energin tröt lite på slutet, men i det stora hela var det en lyckad runda. Odense är väldigt platt, höjdskillnaden under passet var bara några meter.
Nu är jag på väg hem till Solna igen, det ska bli skönt att få göra helg.
Bild
—
Publicerat: mars 15, 2013 i Allmänt, Träning
Etiketter:distans, Odense, sol
Bra början på veckan
Publicerat: mars 13, 2013 i Allmänt, TräningEtiketter:backintervall, backträning, Brunnsviken, distanspass, insanity, löpband, Odense
Efter söndagens långpass tog jag löpvila på måndagen, för att istället köra ett Insanitypass innan det var dags att skjutsa dottern till friidrottsträningen. De tränar numera bara i en timme, vilket gör det snudd på omöjligt att hinna springa nåt vettigt pass under tiden, så jag satt och kollade på när ungarna blev drillade istället.
Insanitypassen blir roligare för varje gång. Jag orkar mer allt eftersom och hänger med bättre, vilken naturligtvis hjälper. Förra gången jag följde programmet så körde jag alltid passet på lunchen och löpningen innan middag. Det gjorde att löpningen blev lidande då jag inte hann att återhämta mig ordentligt. Dessutom körde jag Insanity 5-6 dagar/vecka, vilket tillsammans med löpningen slet rätt fint på kroppen. Den här gången tar jag det mer sporadiskt och känner efter så att det blir bättre balans. Nu går löpningen i förta hand och jag springer på lunchen och gör insanity innan middagen.
I tisdags tog jag mig runt Brunnsviken, men höll mig på asfalten istället för Hälsans Stig. Jag har nästan blivit lite beroende av asfalt, grepp och lite högre tempo. Det blev 12 km @ 5:10 och hela passet flöt på fint. Solen sken, men kvicksilvret ville tyvärr inte gå över nollan, så det blev buff och tunna handskar. Jag längtar verkligen efter korta tights och linne! Innan middag var det åter dags att köra ett pass insanity, sen var det sluttränat för den dagen.
Jag hade väldigt ont under knät hela natten och det höll mig tyvärr vaken en del. Kanske tränade jag för mycket och/eller för hårt? Svårt att säga. Hade egentligen tänkt springa innan jag flög till Danmark idag, men det smärtade så pass mycket att jag valde att stå över det.
Landade i CPH vid 15-tiden och tog tåget till Odense strax innan 16. Kom fram till hotellet vid 18:30 och kollade genast in gymet. Det fanns ett löpband som varken var nytt eller rymligt, men förmodligen skulle kunna duga för ett pass eller två. Eftersom jag inte kände något i benet tack vare att jag i princip suttit still i drygt fem timmar så var valet lätt. Jag svidade snabbt om och sen var det dags för långa backintervaller. Värmde upp i två kilometer och körde sen 6x 400 meter i 15% lutning med 3 minuters joggvila. Första intervallen gick lite för snabbt, men sen hittade jag ett tempo som blev så jobbigt att jag precis klarade hela intervallen.Det funkade över förväntan och blev ett riktigt jobbigt och lyckat pass. Kanske blir det fler pass på bandet innan jag åker hem på fredag?
Barmark
Publicerat: mars 11, 2013 i Allmänt, TräningEtiketter:distans, IceBugs, insanity, långpass, the north face, TNF, vår, vårkänslor
Efter besöket hos Jenny i måndags var jag lite extra försiktig under mitt första löppass på onsdagen. Kortade av det lite när jag fick känningar i knät och nöjde mig med 14 km. Hoppade dessutom över mitt planerade backträningspass i torsdags och körde istället Insanity, eftersom jag då kan styra lite mer över hur jag belastar och får dessutom ett rejält träningspass.
I fredags sken solen och det var vår i luften när jag gav mig ut. Valde för första gången på flera månader att inte springa i IceBugs, utan tog istället mina trotjänare TNF Single Track. Jag ville känna asfalt under fötterna isf is och snö som dominerat så länge. Satte av mot Sollentuna och sprang på nästan helt torra cykel- och gångvägar hela vägen dit och hem. Tack vare greppet på asfalt, och kanske även det fina vädret, blev tempot dessutom relativt högt. 16 km @ 5:14 med ganska låg puls var överraskande resultat med tanke på hur lätt det kändes. Det snabbaste jag sprungit sen snön la sig över Stockholm iaf. Ett uppfriskande pass på flera sätt. Det kändes dessutom bra i knät hela tiden.
I går var det så dags för långpass och på schemat stod 35 km kuperat. Eftersom det fortfarande inte går att springa i Ursvik, och med blodad tand från fredagens asfaltslöpning, så valde jag åter att hålla mig på gång- och cykelvägar och sökte mig istället till alla backar jag kände till eller kunde hitta på vägen. Från Frösunda gick färden norrut via Bergshamra och Danderyd, till Edsberg och sen söderut igen via Järva och Sollentuna.
Jag försökte i möjligaste mån att springa på, för mig, okända vägar vilket gjorde större delen av passet till något nytt. Jag hade strålande solsken under nästan hela passet, men värmen kom aldrig riktigt upp i fredagens kaliber. Mina tunna vantar åkte av och på flera gånger och buffen fick sitta på hela tiden. Tempot var återigen ganska hyggligt och trots att jag endast tittade på klockan sporadiskt för att hålla koll på distansen, så insåg jag att det gick snabbare än det brukar.
Jag kortade av passet en smula pga tidsbrist, men fick ändå ihop drygt 30 km strax över 5:30-tempo med låg puls. Ännu ett lyckat pass alltså. Det är nog vårkänslor i benen just nu.
Den här veckan ska jag till Odense i Danmark onsdag till fredag. Jag packar naturligtvis träningskläder och hoppas hinna med en runda eller två. Dessutom har jag alla Insanity-pass på min iPad så att jag kan köra pass även när jag reser. Vi får se hur veckan blir.

Bild från SUM påminner om hur fantastiskt det är med barmark. Längtar tills all snö är borta!
Goda nyheter (äldre inlägg som hamnat fel)
Publicerat: mars 7, 2013 i Allmänt, TräningEtiketter:abduktor, backintervaller, Brunnsviken, distans, Hagakullen, insanity, kiropraktor
Igår tisdags var jag hos min kiropraktor Jenny och hon hittade problemet snabbt, en abduktormuskel (insida lår) som stramade och ett muskelfäste som var irriterat. Smärtan i knät under löpturen i fredags kom sannolikt av att muskeln drog knät snett.
Efter diverse knådande, sträckande och vickande så fick jag två stretchövningar som jag ska göra några gånger per dag. Dessutom tejpade hon mig under knät. I övrigt är det bara att köra på som vanligt. Hoppade dock över träningen helt och lät mina knådade muskler vila lite.
Igår gav jag mig ut på lunchen för att testa hur det kändes. Det blev en sväng runt Brunnsviken i vanlig ordning. Benet kändes ganska ok under hela rundan, men lite smärta i knät i vissa backar. Jag får skynda långsamt helt enkelt.
Innan middag klämde jag in ett pass Insanity. Janica och Alicia testade att hänga på en stund också, vilket var extra roligt. Janica hade huvudvärk redan innan vi började, så hon kunde inte göra hela programmet, men fick ett smakprov och kommer göra det igen. Alicia gjorde sitt bästa att hänga med i svängarna, men hade stora problem med koordinationen och tog dessutom ut sig tidigt och fick ge upp efter halva passet. Starkt jobbat dock!
Idag är planen att springa backintervaller i Hagabacken igen, men vi får se vad benet säger om det. Jag testar nog, men får kanske springa distans istället, vi får väl se.
Alternativ träning
Publicerat: mars 4, 2013 i OkategoriseradeEtiketter:Adrian James, alternativ träning, appar, insanity, Ont i knät
Det blev inget långpass för mig denna soliga och smått perfekta löparsöndagdag. Var naturligtvis lite bitter, men valde att lägga den energin på att trötta ut min kropp på andra sätt. Eftersom jag inte kan använda vänster ben särskilt effektivt så valde jag att köra ett pass Insanity och anpassa vissa övningar efter min förmåga. Det är framförallt knäböj som inte fungerar just nu, men trots det lyckades jag genomföra 95% av övningarna. Jag gjorde istället andra övningar om det kom någon jag inte kunde hänga med på, inte konstigare än så.
Efter drygt 40 minuters Insanity pustade jag ut några minuter (medan jag svettades ymnigt) och fortsatte sen med att varva Boot Camp och 6 Packs Abs Workout, båda appar från Adrian James. Det blev 3 ”varv” om totalt 37 minuter, vilket kändes som ett bra komplement. Det går ju inte att jämföra med 35 km kuperat långpass, men bättre än inget.
Planen är nog att försöka få en tid hos kiropraktor-Jenny snarast så hon kan avgöra om jag behöver gå till doktorn eller inte. Har större förtroende för Jenny än för de läkare jag hittills träffat på mottagningen i Solna, iaf vad gäller idrottsskador. Jenny fixar det mesta.
Grus i maskinen
Publicerat: mars 1, 2013 i Allmänt, Gnäll och ursäkter, TräningEtiketter:Brunnsviken, knäproblem, smärta
Under en längre tid har jag haft småproblem med mitt vänstra knä, framförallt har det handlat om att jag varit svag i det när jag t ex gått uppför trappor. Jag har tappat kraft och det har stuckit till. Inget konstigt med det lixom…
De senaste veckorna har jag haft en molande värk på insidan under vänster knä. Värken har blivit värre och värre med tiden och de senaste nätterna har jag t o m vaknat av smärtan. Har smörjt med Voltaren och det hjälpte lite. Köpte även ett sånt där knäskydd i neopren, men det klämde och gjorde mer skada än nytta. Inget konstigt med det, eller?
Under dagens löppass runt Brunnsviken flöt allt på bra de första 9 km när det plötsligt smärtade till i knät rejält, det skar som en kniv. Nåt var riktigt fel, det kände jag direkt. Det kändes som om nåt hamnat fel. Stannade och stretchade lite och försökte fortsätta, men det gick inte. Jag linkade en bit, testade att jogga lite, men det funkade inte. Jag var helt övertygad om att jag skulle få gå de sista fyra kilometrarna hem. Många tankar snurrade i huvudet. Var det här slutet för min löpning? Hade jag ignorerat något som nu hade gått sönder? Vad har gått sönder och hur ska jag lösa det?
Försökte mig på att springa och det gick väl lite bättre, men plötsligt var skar smärtan genom knät igen och jag fick gå. Försökte springa genom smärtan och lyckades jogga framåt tills det till slut släppte och jag kunde ta mig någorlunda snabbt framåt. Valde av nån outgrundlig anledning att ta mig upp till Hagatoppen, något som verkligen gjorde skitont, för att sen springa ner och snart var jag så äntligen hemma. Nedför funkade ok, men uppför var en pina. Trapporna upp till lägenheten var oerhört smärtsamma t ex.
Nu blir det till att försöka lista ut vad som är fel innan det blir några löppass alls. Kanske är det dags att få det undersökt av en läkare? Jag får ringa på måndag och ta det därifrån. Under tiden får jag väl träna nåt annat. Jag är inte bitter… Alls… Inte då…
Tillbaka i gängorna
Publicerat: februari 7, 2013 i Allmänt, Återhämtning, Kettlebell, StyrketräningEtiketter:Adrian James, Brunnsviken, hälsans stig, kettlebell, Max, oslo, Peppes pizza, styrketräning
Efter förra veckans dåliga avslutning var det med viss tveksamhet jag gav mig ut på måndagens pass. Det var först söndag kväll som jag kände mig tillbaka i gängorna igen, men skulle det räcka? Målet var 16 km, men jag utgick redan från start från att det skulle bli kortare.
Det blev en sväng runt Brunnsviken, men valde att inte springa på stigarna längs vattnet (Hälsans stig) eftersom de är knöliga och isiga. Istället valde jag gång- och cykelvägarna på östra sidan av viken. Kroppen kändes förvånansvärt pigg, två dagars vila gjorde uppenbarligen underverk. Tittade aldrig på klockan, utan gick helt på känsla. Tog heller aldrig i, utan slog av på tempot så snart det kändes minsta ansträngande. Allt för att inte stressa kroppen i onödan. Känslan av utmattning i fredags fanns färskt i minnet.
På västra sidan följde jag Hälsans stig och där var underlaget bättre. Genom Hagaparken gick det lätt och hela vägen hem flöt löpningen på fint. Känslan i kroppen var bra och resultatet blev 15 km @ 5:30 m 75% snittpuls, över all förväntan.
Innan middagen hann jag även med 50 minuter kettlebell, så den dagen blev komplett på alla sätt.
I tisdags flög jag till Oslo för en mässa. Jag packade ner både löparkläder, träningskläder, hopprep samt gummiband. På kvällen körde jag mitt styrkeprogram på rummet, då hotellet saknade gym, men fick skippa hopprepet då rummet var för litet. Det blev iaf en dryg timmes hård träning.
Jag var ganska mörbultad efter passet och energinivån var låg så efter duschen var det dags att snabbt hitta nåt att äta. Tog en promenad runt Oslo centrum, men kunde inte bestämma mig. Började känna mig lite snurrig, men trodde att det berodde på att jag gick in och ut mellan kallt och varmt, men det visade sig snart bero på lågt blodsocker. Höll bokstavligen på att svimma och kände paniken komma. Halkade snabbt in på Peppes Pizza och bad servitören om en stor Cola, snabbt! Kallsvettades och måste sett ut som en pundare vid det laget!
Servitrisen kom med ett ENORMT glas med Cola, säkert närmare 750 cl. Jag surplade girigt i mig sockerlösningen (inte hela) medan jag ögnade genom menyn innan jag bestämde mig för deras Caesar-sallad ”deluxe”.
Även salladen, som för övrigt var delikat, åts med god aptit, min kropp skrek efter energi. Colan fick jag inte i mig, gav upp efter halva. Det var hursomhelst en helt ny Zebban som gick tillbaka till hotellet. Somnade ovaggad den kvällen.
I går var planen att ge mig ut på ett pass med backintervaller innan middagen, men jag valde istället att köra ett annorlunda styrkepass med hjälp av två appar från Adrian James. Egentligen ville jag köra ett insanitypass, men rummet var tyvärr för litet. Jag har tidigare skrivit om Adrian James 6 pack abs workout som jag använder som en del av mitt ”vanliga” styrkepass. Han har även en app som heter Boot Camp och det var den jag ville testa.
Efter några minuters uppvärmning körde jag tre varv med Boot Camp och 6 Pack Abs, vilket totalt blev 45 minuter. Ett riktigt bra och effektivt pass med fokus på bålstyrka. Den kombinationen av appar kommer jag använda igen, det var roligt och omväxlande. Båda apparna har tre svårighetsgrader samt att man kan komponera sina egna workouts, så de håller länge.
Efter träningen tog jag en promenad till slottet och sen föll valet, efter mycket velande, på hamburgare från MAX. Förvisso väldigt gott, men det visade sig vara ett uselt val. Min mage pajade tyvärr totalt! Den svullnade upp och värkte och ett tag trodde jag att jag livet magsjuk. Fick ta pepcid och värktablett för att bli av med smärtan. Dåligt slut på den dagen. Ska kanske hålla mig ifrån den typen av mat framöver?
Over reach
Publicerat: februari 1, 2013 i Allmänt, Gnäll och ursäkter, Träning, vinterEtiketter:övertränad, Brunnsviken, distans, energilös, is, kraftlös, undernärd
Tredje intensiva träningsveckan går mot sitt slut och jag börjar känna av tendensen till förststadiet till överträning, det som på engelska kallas ”over reach”, vet inte vad det kallas på svenska. Kanske hederlig utmattning?
Fredagens lunchlöpning var segt från första steget och jag tände aldrig till, kände mig utmattad trots lågt tempo. Att det var glashalt runt Brunnsviken hjälpte inte heller, antingen blankis eller knölig stenhård snö. Icebugsen gjorde sitt bästa för att få grepp, men hade stora problem.
Efter drygt fem kilometer gav jag upp och vände hemåt igen. Det fanns inte ett uns energi att uppbringa, nästan otäckt kraftlös. Jag tog en kort paus och började sen springa hemåt. Det släppte lite, men bara så mycket att jag kunde springa och slippa gå. Det var lite av en kamp att komma hem, men det gick. 11 sketna kilometer! Patetiskt! Trist! Irriterande!
En helgs vila kommer göra mig gott tror jag.
Träningsmani
Publicerat: januari 23, 2013 i Allmänt, StyrketräningEtiketter:6 pack abs workout, Adrian James, kettlebell, löpband, löpning, optimal vikt, styrketräning, träningsmani, viktminskning
För tillfället är jag inne i en period av träningsmani. Efter decembers skrala träning och viktökning så ger jag nu järnet för att snabbt komma i form igen. Jag har inte ställt mig på vågen på några veckor och ska inte göra det förrän den 1 februari som tidigast. Matt Fitzgeralds bok (Racing Weight) har gett svar på många frågor jag haft och jag lär mig mer för varje dag. Mycket intressant läsning, så jag rekommenderar den starkt. Det är dock INTE en bok om bantning eller dieter, det ska förtydligas.
Det fungerar superbra att inte äta några som helst godsaker på vardagar, jag är väldigt sällan sugen numera. Den första veckan var lite småjobbig av och till, men nu är hjärnan inställd på att inte sukta efter det. Visst händer det att jag blir sötsugen, men då finns det alltid en frukt i närheten. Dessutom fungerar en proteinshake grymt bra åxå. Det är mättande, tar bort allt sötsug samt ger lite extra protein, även om det sällan behövs extra proteintillskott, men det är bättre än godis iaf.
Förra veckan fick jag in bra träning alla dagar utom lördag, som alltid är en vilodag för mig. Schemat såg ut så här:
Måndag: 70 min styrketräning på lunchen och 12 km normal distans på kvällen
Tisdag: 40 min kettlebell (ett lite snabbare pass pga tidsbrist)
Onsdag: 12 km distans med tempoökning i mitten.
Torsdag: 70 min styrketräning.
Fredag: 14 km normal distans
Söndag: 28 km långpass
Planen är att fortsätta enligt det här mönstret ett tag till, dvs träning minst 6 dagar/vecka och ibland dubbla pass. Löpningen kommer att bli lite tuffare framöver, med backintervaller varje vecka, så jag får lyssna på kroppen ordentligt. Just nu känns det iallafall superbra och jag är fokuserad på att bli riktigt fit. Målet är ju delvis att tappa några kilo för att se om jag kan bli snabbare på kuppen.
En övning, eller snarare ett program i programmet, som jag gör under mitt styrkepass är en iOS-app som heter 6 pack abs workout av Adrian James. Den innehåller ett stort antal magövningar och färdiga workouts. Grym app med bra förklaringar och videosnuttar så att man fattar hur övningarna går till. Jag gör Intermediate workout tre gånger under ett styrkepass, vilket ger en väldigt bra genomgång av hela magmuskulaturen. Söker man på Adrian James på Apple App Store så finns det en uppsjö träningsappar. Jag tänkte testa några andra åxå för skoj skull.
Mitt styrketräningsprogram ser ut ungefär så här:
Armhävningar
Axlar (hantellyft/gummiband åt sidan)Bicepscurl (gummiband)
Knäböj utan vikt
6 Pack Abs-programmet
Utfall utan vikt
Chin ups
Plankan
Plankan sidor
Detta gör jag 3 varv och det tar ca 70 minuter. Ibland lagar jag mat samtidigt och då tenderar det ta lite längre tid. Sista varvet försöker jag maxa de flesta övningar för att vrida ur ordentligt. Jag brukar byta ut övningar av och till för att göra det lite mer intressant, men inga stora förändringar.
Den här veckan flyter träningen på lika fint som förra veckan och jag hoppas det fortsätter så. Ju mer tränar desto mer vill jag träna, det blir ju som ett gift, men det behöver jag knappast berätta för er, det vet ni ju redan.
Långpass samt test av 2XU vintertröja
Publicerat: januari 14, 2013 i Allmänt, Träning, UtrustningEtiketter:2XU, buff, CEP, CW-X, edsviken, Gore, IceBugs, långpass, Mythos, Norrvikens, talk ultra, Thermal, ultrarunnerpodcast.com, URP
Termometern visade 9 grader på söndagsmorgonen, kallare än på länge. Eftersom jag skulle springa långpass, det första på väldigt länge, så kändes det lite trist att Bore valt just denna dag att sänka kvicksilvret. Som tur var hade jag kollat väderprognosen redan dagarna före och var beredd på att det skulle bli kallt. Dessutom råkade jag i fredags hitta en ny löpartröja, en 2XU Thermal Compression, en lite tjockare kompressionströja med flossad insida. Normalt springer jag med Icebreakers tunna och varma underställströja, men jag tycker inte att de räcker under 5 minusgrader. Dessutom sitter de inte så tajt som jag vill och har tyvärr mer än en gång orsakat skavsår.
Strax innan kl 10 drog jag så på mig den kompletta vinterstassen: CEP kompressionsstrumpor, CW-X kompressionstights (vinter), 2XU Thermal kompressionströja med tunnt Icebreaker underställ ovanpå, Gore Mythos jacka, handskar, windstopper-mössa, buff på huvudet och runt halsen. På fötterna satt som vanligt mina IceBugs. I handen hade jag en handjagare med 6 dl Perpetuem. Temperaturen hade nu stigit till ca 7 grader, vilket kändes lite mer behagligt. Det blåste lite sina ställen, men det i det stora hela var det helt ok, jag var ju klädd för vädret.
Gav mig så av norrut tills jag kom till Norrvikens södra strand efter drygt 12 km, där vände jag hemåt igen. Jag höll mig till cykelvägar och trottoarer för att slippa knöliga stigar, det har jag fått nog av efter de senaste rundorna kring Brunnsviken. I lurarna hade jag först URP som vanligt, som alltid är lika intressant och roligt. På hemvägen lyssnade jag på podcasten Talk Ultra som Andreas rekommenderat och det var åxå bra. De första avsnitten är lite trevande, men det blir bättre med tiden.
Kroppen svarade bra och det flöt på fint. Jag höll en behaglig ansträngningsnivå och lyssnade på kroppen hela tiden. Högerfoten började ömma efter halva rundan, men det höll sig i schack som tur var. Solen kom fram på hemvägen och vädret blev alldeles strålande fint, vilket höjde humöret ytterligare.
Efter 25 km var jag hemma igen och kunde konstatera att jag snittat 5:45-tempo med en snittpuls på 76%, vilket var långt över förväntan.
Tröjan från 2XU fungerade oerhört bra. Jag höll värmen helt perfekt under hela passet och kompressionen gjorde att jag slapp skav. Den satt som ett andra skinn. Riktigt bra köp som jag kommer ha mycket glädje av i vinter.

















